Nicolai Haugsted
Nato kan stå inför ett allvarligt problem om USA förverkligar sin plan.
Enligt en rapport från The New York Times överväger Washington en betydande minskning av flygplan, marina tillgångar och stödförmågor som för närvarande är tilldelade alliansens europeiska försvarsstruktur.
Om förändringarna genomförs kan de påverka Natos förmåga att genomföra övervakningsuppdrag, koordinera storskaliga operationer och utföra långdistansanfall under en större kris.
Stridsflygplan och stödflygplan kan minskas
Bland de rapporterade åtgärderna finns en minskning av antalet amerikanska stridsflygplan avsedda för Nato-uppdrag, rapporterar Reuters.
Nuvarande planer uppges innebära att antalet F-16- och F-15E-stridsflygplan tillgängliga för europeiska operationer minskas från cirka 150 flygplan till omkring 100.
Ytterligare nedskärningar kan påverka spaningsförmågan. Maritima övervakningsflygplan tilldelade alliansens operationer kan minskas från 26 till 15.
Kanske mest anmärkningsvärt överväger USA enligt uppgift att dra tillbaka alla åtta lufttankningsflygplan som för närvarande är tilldelade europeiska uppdrag, ett drag som kan begränsa allierade flygplans operativa räckvidd under längre insatser.
Marina tillgångar också under översyn
Potentiella förändringar är inte begränsade till flygstridskrafterna.
Rapporten anger att Washington också utvärderar omplaceringen av en missilutrustad ubåt och ett hangarfartyg som för närvarande är kopplade till europeisk försvarsplanering.
Flera medföljande örlogsfartyg och flygplan som normalt opererar tillsammans med hangarfartygsstridsgruppen kan också omplaceras till andra regioner.
Ett annat förslag som uppges övervägas innebär att en av de bombplansgrupper som tidigare öronmärkts för Europas försvar överförs till en annan region.
Del av en bredare strategisk omorientering
Även om varken Nato eller USA:s försvarsdepartement omedelbart kommenterade rapporten, tyder nyligen gjorda uttalanden på att förändringar har diskuterats under en tid.
Förra veckan meddelade USA:s Europakommando att de avsåg att ”anpassa” sina bidrag till Natos styrkemodell, även om tjänstemän inte gav detaljer om vad den processen skulle innebära.
Rapporter tidigare i år indikerade också att Washington granskade de militära resurser som man skulle åta sig att tillhandahålla allianspartner under en storskalig nödsituation.
Press på europeiska allierade
Krav på att Europa ska ta ett större ansvar för sitt eget försvar har varit ett återkommande tema under Donald Trumps presidentskap.
Tjänstemän inom administrationen har upprepade gånger hävdat att många Nato-medlemmar förlitar sig för mycket på amerikansk militär makt, samtidigt som de misslyckas med att investera tillräckligt i sina egna väpnade styrkor.
Washington har uppmanat allierade i både Europa och Asien att öka försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP, vilket är betydligt över alliansens långvariga mål.
Förespråkare för de föreslagna nedskärningarna hävdar att att omfördela resurser skulle kunna göra det möjligt för USA att fokusera på andra strategiska prioriteringar. Kritiker varnar å andra sidan för att färre amerikanska tillgångar i Europa skulle kunna lämna Nato med minskad flexibilitet under framtida kriser och sätta större press på europeiska nationer att fylla luckan.
