Ida Hansson
Trots att lärarlegitimation länge varit ett grundkrav i svensk skola saknar omkring var tredje lärare formell behörighet.
Uppgifterna, som uppmärksammats av TV4 Nyheterna, visar på stora skillnader mellan olika delar av landet – och mellan skolor i samma kommun.
Problemet är inte jämnt fördelat.
Skolor i mer attraktiva områden lyckas oftare rekrytera legitimerade lärare, medan andra halkar efter.
Facket varnar för pedagogisk segregation
Enligt fackförbundet Sveriges Lärare riskerar utvecklingen att förstärka redan existerande klyftor i skolsystemet.
När arbetsbelastningen är hög och villkoren sämre blir det svårare att locka behörig personal, vilket i sin tur påverkar elevernas förutsättningar.
– Det här är inget annat än ett svek mot barn och elever, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Förbundet menar att tillgången till legitimerade lärare i praktiken blivit en likvärdighetsfråga.
Lokala skillnader – även inom samma kommun
I Lilla Edets kommun är runt 60 procent av lärarna legitimerade, men variationerna är stora mellan skolorna.
Vissa når över 80 procent, medan andra ligger betydligt lägre.
Kommunen pekar på svårigheter att rekrytera, trots närheten till både universitet och högskola.
Att ligga utanför större städer kan göra det svårare att konkurrera om utbildad personal.
Erfarenhet kontra formell behörighet
Samtidigt finns det lärare som menar att legitimation inte alltid speglar den faktiska kompetensen i klassrummet.
På skolor där legitimerade och olegitimerade arbetar sida vid sida upplevs yrkesskicklighet ofta som mer än en formell titel.
Många olegitimerade lärare har lång erfarenhet och gedigen kunskap om undervisning och elevernas behov – något som kollegor beskriver som avgörande i vardagen, även om legitimationen fortsatt ses som viktig på systemnivå.
Källa: TV4 Nyheterna
