Trump inför nya strafftullar mot Irans handelspartners

Beskedet väcker frågor om hur åtgärden ska genomföras i praktiken – och vilka länder som i slutändan drabbas hårdast.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social skrev Trump att beslutet gäller med omedelbar verkan och att alla länder som gör affärer med den iranska staten därmed får betala högre tullar på handel med USA.

Någon närmare definition av vad som räknas som ”att göra affärer med Iran” presenterades dock inte.

Vita huset har inte lämnat några ytterligare detaljer om hur tullarna ska tillämpas eller vilka typer av handel som omfattas, utan hänvisade journalister till presidentens uttalande, rapporterar CNN.

Risk för breda effekter på världshandeln

Uttalandet har väckt osäkerhet bland analytiker, inte minst eftersom flera stora ekonomier har betydande handelsrelationer med Iran.

Enligt bedömare skulle tullbeslutet i praktiken kunna innebära kraftigt höjda avgifter på varor från Kina, som både är en av Irans viktigaste handelspartner och USA:s största konkurrent på handelsområdet.

Om de nya tullarna läggs ovanpå befintliga avgifter kan den totala tullnivån på kinesiska varor nå minst 45 procent, jämfört med dagens cirka 20 procent. Kina reagerade snabbt på beskedet.

Landets ambassad i Washington sade i ett uttalande att man motsätter sig ensidiga sanktioner och varnade för att handelskonflikter inte leder till några vinnare.

Handel, olja och geopolitik

Under 2025 har Kina exporterat varor till Iran till ett värde av drygt sex miljarder dollar och importerat iranska produkter för nära tre miljarder dollar, enligt kinesisk tullstatistik.

Därutöver tillkommer omfattande oljeimport, som inte redovisas öppet men som bedöms stå för en mycket stor del av Irans oljeexport.

Även andra länder som Indien, Turkiet och Förenade Arabemiraten har betydande handelsförbindelser med Iran och kan därmed påverkas av USA:s besked. Trump har tidigare använt tullar som påtryckningsmedel, bland annat mot länder som köper rysk olja.

Rättslig prövning kan ändra spelplanen

Presidentens tullpolitik bygger till stor del på en amerikansk nödbefogenhetslag som ger Vita huset möjlighet att införa handelshinder av säkerhetsskäl.

Användningen av lagen ifrågasätts dock juridiskt och prövas nu av USA:s högsta domstol.

Om domstolen bedömer att Trump saknar rättsligt stöd för sina beslut kan administrationen tvingas betala tillbaka stora summor i redan uppburna tullintäkter – samtidigt som presidentens handlingsutrymme i framtida handelskonflikter begränsas kraftigt.

Källa: CNN