Kenneth Glad
Många passagerare känner sig oroliga när de inte kan se vad som händer omkring dem. Inom flyget bemöts den osäkerheten ofta med utbildning, rutiner och reservsystem.
För flygrädda resenärer kan oron börja redan vid gaten, långt innan säkerhetsbältesskylten tänds. En skakning under stigningen, en förändring i motorljudet eller en kabinanställd som snabbt rör sig genom kabinen kan kännas allvarligare än det faktiskt är.
The Daily Express har intervjuat den tidigare piloten i Royal Air Force och British Airways, Simon Tranter, samt den tidigare trafikflygpiloten Dan Bubb om de farhågor som passagerare ofta tar med sig ombord på flygplan.
Their answers point to one main idea: Flygning bygger på förberedelser. Besättningar utbildas för att hantera problem, flygplan är utrustade med reservsystem och många situationer som låter skrämmande omfattas redan av etablerade rutiner.
Säkerheten avgörs inte av biljettpriset
Vissa passagerare undrar om billigare flygbolag är mindre säkra. Tranter sade till tidningen att biljettpriset påverkar komfort, benutrymme och extratjänster ombord – inte de säkerhetsregler som flygbolagen måste följa.
Bubb framhöll samma sak och sade att piloter i hela branschen utbildas och utvärderas enligt höga krav, oavsett flygbolagets affärsmodell.
Flygplanet kan erbjuda en annan passagerarupplevelse, men de grundläggande kraven på besättningens kompetens och den operativa säkerheten försvinner inte bara för att biljettpriset är lägre.
Oberoende data ger ytterligare perspektiv. International Air Transport Association uppgav att flygbolag genomförde 38,7 miljoner flygningar under 2025, samtidigt som 51 olyckor registrerades världen över.
Fel och störningar planeras för
Oro kring teknik handlar ofta om motorer, landningsställ och fönster. Tranter förklarade att flygplan byggs med flera reservsystem, samtidigt som piloter tränar på ovanliga situationer i simulatorer innan de möter dem i verkligheten.
Motorbortfall är ett exempel. Piloter tränas omfattande för sådana situationer, och kommersiella flygplan kan fortsätta flyga och landa säkert med en fungerande motor.
Tranter påpekade också, skriver The Daily Express, att inte ens ett totalt motorbortfall skulle få ett flygplan att falla från himlen, eftersom passagerarflygplan kan glidflyga medan besättningen följer nödprocedurer.
Bubb mindes ett motorhaveri vid start under en passagerarflygning över Grand Canyon.
– Vi stängde av den motor som hade havererat, utlyste nödläge och landade med den enda fungerande motorn utan några problem.
Exemplet fångar den större poängen: Flyget bygger inte på antagandet att ingenting någonsin går fel. Det bygger på reservsystem, återkommande träning och tydliga rutiner för när något faktiskt gör det.
Vädret överraskar sällan piloter
Stormar, blixtnedslag och fågelkollisioner kan låta skrämmande, men piloter utbildas för att identifiera och undvika många risker innan passagerarna ens märker dem.
Radar hjälper besättningarna att styra runt kraftigt oväder, samtidigt som flygplan är konstruerade för att tåla blixtnedslag.
Fågelkollisioner är oftast mindre allvarliga, även om Bubb påpekade att sällsynta fall kan få allvarliga konsekvenser, däribland nödlandningen i Hudsonfloden.
För nervösa passagerare kan det vara lugnande att veta att piloter inte improviserar när pressen ökar.
De följer inövade rutiner, med stöd av flygplanets system och markbaserade procedurer. Rädslan kan kännas personlig, men responsen är professionell, inövad och inbyggd i varje del av flygningen.
Källor: Daily Express, International Air Transport Association
