Ida Hansson
Fartkamerorna fångar varje år hundratusentals fortkörare – men bara en bråkdel får böter.
Varje år tar de svenska fartkamerorna omkring 400 000 bilder. År 2024 ledde dessa endast cirka 120 000 till böter förra året – resten blev utan konsekvenser, rapporterar Carup.
– Om vi inte kan identifiera den som kör kan vi heller inte utreda, säger Lis Marie Svonni, chef på polisens ATK-avdelning i Kiruna.
En stor del av förklaringen ligger i leasing- och företagsbilar. Polisen kan bara skicka ut underlagen och hoppas att den skyldiga föraren självmant ger sig till känna. Men ofta hamnar handlingarna direkt i papperskorgen.
Leasingbolagen är bakbundna av regelverket och får inte lämna ut uppgifter om vem som körde bilen, eftersom det skulle strida mot GDPR. Enligt Carups källa bygger det svenska systemet dessutom på att böterna ska betalas av den som faktiskt körde, inte av fordonets ägare.
Detta innebär i praktiken att endast privatpersoner riskerar att drabbas. Källan framhåller att polisen i många fall inte kan göra något om bilen ägs av ett företag, en kommun eller ett leasingbolag – det är bara vanliga hederliga bilägare som får böterna.
För den som vill undvika böter finns därmed en enkel utväg. Källan påpekar att någon enstaka förare kanske är ärlig och betalar, men om man nekar och helt enkelt slänger handlingarna i papperskorgen kan polisen inte göra någonting.
