Johanna Ekman
Många tror att körkortet ryker direkt vid rattfylleri. Men gränsen för att bli av med det är högre än de flesta inser.
En bilförare som blåser positivt för alkohol i trafiken får i regel följa med till polisstationen för ytterligare provtagning. Det är först där den exakta halten alkohol fastställs – och det är först då som juridiska konsekvenser kan ta form.
– Det måste vara ställt bortom allt rimligt tvivel att personen kört rattfull, säger trafikpolisen Petter Magnusson, enligt Carup.
Det svenska rattfylleribrottet definieras enligt lag från 0,2 promille i blodet – motsvarande 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft. Men trots den gränsen är det inte säkert att körkortet omhändertas direkt.
– Om det är mellan 0,2 och 0,31 så omhändertar vi inte körkortet. Man får köra vidare, men det kommer att bli en utredning och man kommer givetvis inte undan konsekvenser förklarar Magnusson.
Körkortet omhändertas inte direkt förrän alkoholhalten når 0,32 promille. Enligt trafikpolisen anses föraren då utgöra en omedelbar trafikfara, vilket gör att körkortet tas på plats och bilisten inte får fortsätta färden. Det är avgörande att föraren är tillräckligt nykter för att säkert kunna framföra ett fordon.
Vid en alkoholhalt mellan 0,2 och 0,31 promille kan körkortet däremot få vara kvar – men rättsliga konsekvenser är fortfarande att vänta. Enligt Magnusson rapporteras händelsen, vilket ofta leder till åtal och dagsböter. Finns det en tidigare historik av rattonykterhet kan Transportstyrelsen i efterhand besluta att återkalla körkortet.
Dagsböterna kan dessutom bli kännbara, eftersom de baseras på individens inkomst. Magnusson påpekar att även om vissa förare gör misstag genom att köra för tidigt efter alkoholintag, visar erfarenheten att majoriteten som åker fast har någon form av bakomliggande alkoholproblematik – även om de själva inte vill erkänna det, ofta på grund av skam.