Mimmo Wiestål Fischetti
Oregon har stämt Trumpadministrationen efter att presidenten beslutat att skicka nationalgardet till Portland för att skydda federala byggnader och anläggningar. Beslutet väcker starka reaktioner och sätter fokus på frågan om hur långt presidenten kan gå i att använda militär kraft på hemmaplan.
200 soldater skickas till Portland
Enligt ett PM från USA:s försvarsminister Pete Hegseth ska minst 200 medlemmar ur nationalgardet stationeras i Portland under de kommande två månaderna. Uppdraget beskrivs som att skydda federal egendom på platser där protester ”pågår eller kan uppstå”.
President Trump sa i helgen att han gett klartecken för att använda ”full kraft” om det skulle krävas för att stoppa protester mot landets migrationspolitik och interneringscenter.
Oregon går till domstol
Oregons justitieminister Dan Rayfield meddelade på söndagen att delstaten nu stämmer Trumpadministrationen. I stämningsansökan kallas beslutet ”provocerande och godtyckligt” och varnas för att insatsen riskerar att ”undergräva säkerheten genom att elda på motsättningar”.
Guvernören i Oregon, Tina Kotek, avfärdade presidentens beskrivning av Portland som hotad och sa att ”våra samhällen är trygga och lugna”. Det skriver BBC.
Protester mot ICE-anläggning
Bakgrunden till konflikten är att en ICE-anläggning i Portland varit utsatt för upprepade protester sedan juni. Demonstrationerna har ibland lett till våldsamma sammanstötningar, och enligt USA:s justitiedepartement har 26 personer åtalats för bland annat mordbrand och våld mot polis.
Enligt det amerikanska inrikesdepartementet (DHS) har anläggningen ”upprepade gånger attackerats och belägrats”. Myndigheten har också anklagat den lokala Antifa-gruppen Rose City Antifa för att ha spridit adresser till ICE-anställda, något gruppen själv förnekar.
Antifa klassas som terrororganisation
Tidigare i veckan skrev president Trump under en order som formellt klassar Antifa som en inhemsk terrororganisation. Juridiska experter har dock påpekat att USA:s lagstiftning inte ger någon tydlig möjlighet att definiera en grupp på det sättet, och att ett sådant beslut kan strida mot grundlagens skydd för yttrandefrihet och föreningsfrihet.
Minnet av 2020 års oroligheter
Flera demokratiska politiker i Oregon varnar nu för att situationen liknar den som uppstod 2020, då federala styrkor sattes in under protesterna efter George Floyds död. Senator Ron Wyden uppmanade på fredagen Oregons invånare att inte ”falla i fällan” och låta sig provoceras till våld.
Även kongressledamoten Suzanne Bonamici kritiserade ICE:s agerande och pekade på att myndigheten gripit personer utan allvarliga brott på sitt register, bland annat en småbarnspappa utanför ett daghem och en brandman under pågående släckningsarbete. Enligt en rapport från den Washington-baserade tankesmedjan Cato Institute saknade 65 procent av de gripna kriminella domar.
Stöd från republikanskt håll
Alla är dock inte kritiska. USA:s arbetsmarknadsminister Lori Chavez-DeRemer, själv tidigare republikansk ledamot i Oregon, försvarade beslutet och tackade Trump för att han ”agerar för att skydda våra ICE-anläggningar”.
Rättsläget oklart
Det är ännu osäkert om presidenten har juridisk grund för att placera ut nationalgardet i Oregon. Tidigare i september slog en federal domare i Kalifornien fast att Trumps beslut att skicka trupper till Los Angeles stred mot lagen Posse Comitatus Act, som begränsar den federala regeringens rätt att använda militär på amerikansk mark.
Med fler trupper på väg till bland annat Memphis väntar nu en hård juridisk strid om presidentens befogenheter – samtidigt som oron växer för att konflikten i Portland kan trappas upp ytterligare.
