Oberoende journalistik har blivit svårare sedan talibanerna återtog makten. Lokala medier arbetar nu inom allt snävare ramar för vad de får rapportera om.
Afghanistans mediesektor har krympt kraftigt sedan augusti 2021. Siffror som Forbidden Stories hänvisar till visar att fler än 75 journalister har gripits, samtidigt som hundratals har flytt landet.
International Federation of Journalists uppger att omkring 95 procent av de kvinnliga journalisterna har tvingats lämna yrket, vilket visar hur dramatiskt villkoren för journalistik i landet har förändrats under talibanernas styre.
Enligt Forbidden Stories var Radio Nasim den mest lyssnade lokala radiostationen i Daykundi och nådde omkring 300 000 personer. Chefredaktören Sultan Ali Jawadi rapporterade om kvinnors utbildning, ekonomiska svårigheter, mänskliga rättigheter och de lokala myndigheternas agerande, vilket gav invånarna tillgång till journalistik om ämnen som hade blivit allt svårare att diskutera offentligt.
Under mer än ett decennium i etern byggde stationen upp en betydande lokal publik och blev nära förknippad med Jawadis vilja att ta upp känsliga samhällsfrågor.
Tillsammans med Etilaatroz granskade Forbidden Stories Jawadis återkommande konfrontationer med myndigheterna och Aminullah Obaids framväxt. Obaid var guvernör i Daykundi innan han blev guvernör i Kabul i slutet av 2023. Etilaatroz är ett Washingtonbaserat afghanskt granskande medieföretag som rapporterar om politiska och sociala frågor samt människorättsfrågor som berör Afghanistan.
I samarbete med Forbidden Stories bidrog mediet till att samla in vittnesmål och kartlägga delar av Obaids karriär som fortfarande är bristfälligt dokumenterade i offentliga handlingar. Deras granskning syftade till att rekonstruera hans bakgrund, undersöka hans uppgivna kontakter inom talibanrörelsen och bättre förstå hur han avancerade inom dess politiska struktur efter att gruppen återtagit makten i landet.
Rapporteringen medförde allt större risker
Domstolshandlingar som Forbidden Stories tagit del av visar att Jawadi dömdes till ett års fängelse i december 2023. Anklagelserna gällde stängningen av flickskolor, hot mot journalister, favorisering inom förvaltningen och påståenden om att pengar hade krävts ut från humanitära organisationer. Jawadi förnekade anklagelsen som rörde biståndet.
Fallet omfattade mer än tvisten om humanitärt bistånd. Enligt Forbidden Stories anklagade myndigheterna även Jawadi för att ha försett utländska institutioner och medier med information om journalister som hotats eller misshandlats och om favorisering inom provinsförvaltningen. Han hade tidigare utsatts för förhör och frihetsberövanden samt anklagats för spionage och propaganda mot talibanmyndigheterna.
Granskningen uppgav att ett domstolsbeslut medgav att vittnesmål från två personer, eller från en person som betraktades som rättskaffens, kunde användas som grund för ett ta’zir-straff. Vid den tiden var åtal som ledde till fängelsestraff för afghanska journalister fortfarande relativt ovanliga. Domstolsmaterialet som granskningen hade fått tillgång till innehöll flera separata anklagelser kopplade till Jawadis rapportering och kontakter med organisationer utanför Afghanistan.
Jawadi greps på nytt i augusti 2025, hans tolfte frihetsberövande, innan han till slut flydde från Afghanistan. Vid det laget hade Radio Nasims möjligheter att fortsätta sin verksamhet i Daykundi försämrats avsevärt.
Han tog sig till Pakistan, där de intensifierade utvisningarna av afghaner ökade hans rädsla för att skickas tillbaka. Förenta nationerna uppgav att Pakistan utvisade 942 000 afghaner under 2025, vilket ökade osäkerheten för människor som hade sökt skydd där.
Jawadi sade till mediet: ”I 13 år var vi en röst för hopp, vänlighet, medvetenhet och liv. … Men i dag måste vi med tungt hjärta säga: ’Vi kan inte fortsätta längre.’”
Anklagelser om bistånd väckte oro
Material som samlats in av den numera nedlagda amerikanska myndigheten Special Inspector General for Afghanistan Reconstruction, eller SIGAR, och som granskats av Forbidden Stories, innehöll anklagelser om att talibanerna hade lagt sig i fördelningen av humanitärt bistånd. Konfidentiella källor beskrev hur släktingar eller lojala anhängare förekom på listor över biståndsmottagare och hur stöd nådde militära anläggningar. Uppgifterna var anklagelser och inte rättsliga konstateranden.
Dokumenten ingick i SIGAR:s granskning av biståndet efter talibanernas maktövertagande. Det bakomliggande materialet omfattade 85 intervjuer, varav många genomfördes med personer som arbetade inom eller nära humanitära insatser i Afghanistan. Vissa av de intervjuade uppgav att mat som var avsedd för civila i stället styrdes om till talibanernas religiösa skolor och militära anläggningar.
Daykundi hade redan blivit en svår provins för hjälporganisationer att verka i. Det humanitära biståndet där stoppades tillfälligt 2022 på grund av oro för inblandning, samtidigt som 15 icke-statliga organisationer också avbröt sin verksamhet. En västerländsk expert som citerades av mediet uppgav att lokala myndigheter hade försökt påverka listorna över biståndsmottagare, bland annat genom att lägga till personer med nära band till talibanerna.
Den gemensamma granskningen hänvisade också till källor som hävdade att Obaid ledde en talibanfront och tjänstgjorde som skugguvernör under upproret, som en parallell talibanrepresentant medan Afghanistans internationellt erkända regering fortfarande hade makten. Separata vittnesmål som samlats in av Etilaatroz kopplade honom till högt uppsatta talibanledare och tydde på att hans relationer under kriget kan ha bidragit till hans senare politiska avancemang.
Enligt Forbidden Stories återupptog Radio Nasim senare sina sändningar i grannprovinsen Bamiyan, där andra journalister producerade kulturreportage och sände talibanrepresentanters tal utan kritik. Verksamheten i Daykundi förblev däremot nedlagd, vilket innebar att stationen som en gång hade utmanat lokala makthavare hade förändrats avsevärt.
Källor: Forbidden Stories, Etilaatroz, SIGAR, International Federation of Journalists, Förenta nationerna