Mimmo Wiestål Fischetti
Sömnen är inte en paus från livet utan ett intensivt reparationsarbete i kroppen.
För lite sömn kan påverka immunförsvar, hjärna, muskler och risken för flera sjukdomar, visar forskning.
Varje natt går kroppen in i ett omfattande återhämtningsläge.
Medan du sover arbetar hjärnan med minnen, musklerna repareras och flera viktiga biologiska system återställs.
Men den som regelbundet sover för lite kan bygga upp en sömnskuld som påverkar både hälsan och prestationen i vardagen.
John Axelsson, professor, sömnforskare och chef för sömnlabbet vid Stockholms universitet, beskriver sömnen som en grundläggande funktion för kroppen.
– Sömnen har många funktioner, den sköter återhämtningen av alla system. Många processer i kroppen behöver sömn för att fungera. Det finns flera biologiska anledningar till att vi sover, men vi vet inte allt. Sömnen är fortfarande lite mystisk, det finns mycket kvar att utforska, säger John Axelsson.
För lite sömn ökar risken för sjukdom
De flesta vuxna behöver mellan sex och nio timmars sömn per natt.
Enligt John Axelsson verkar den mest gynnsamma nivån ligga omkring sju till sju och en halv timme.
Det skriver hälsosajten MåBra.
Den som regelbundet sover mindre än fem till sex timmar kan däremot öka risken för flera hälsoproblem.
– För lite sömn är en riskfaktor för allt från metabola störningar som typ 2-diabetes till hjärt-kärlsjukdom. Det verkar även finnas en ökad risk för demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom. Sömn är viktigt för immunförsvaret och stort sömnunderskott ökar risken med flera 100 procent att insjukna i en infektion, säger han.
Även personer som upplever att de klarar sig på mycket lite sömn kan påverkas.
Vissa är mindre känsliga för sömnbrist när det gäller koncentration och prestation, men kroppen kan ändå belastas biologiskt.
När personer som normalt sover mindre än fem timmar per natt får sova i ett sömnlaboratorium visar det sig ofta att de sover betydligt längre.
– Vi har också sett att när vi låter någon som normalt sover mindre än fem timmar per natt sova i ett sömnlabb, så sover de ofta tio timmar. Det visar att de faktiskt har en sömnskuld och antagligen skulle behöva sova mer, säger John Axelsson.
Hjärnan, musklerna och känslorna återställs under natten
Sömnen består av flera olika faser som fyller olika funktioner.
Under djupsömnen arbetar hjärnan med att återställa nervsystemet och bearbeta dagens information.
Kopplingarna mellan hjärncellerna, synapserna, trimmas för att minnen ska lagras och nya kunskaper ska kunna tas in.
– Det vi gör under dagen återaktiveras och repeteras under natten. Vi blir bättre när vi sover på saken, säger John Axelsson.
Under REM-sömnen, den fas där de flesta drömmarna sker, bearbetas känslor och upplevelser.
Samtidigt förändras kroppens aktivitet med bland annat högre puls och snabbare hjärnvågor.
Sömnen spelar också en viktig roll för kroppen utanför hjärnan. Musklerna går in i en reparationsfas och kroppen frigör tillväxthormoner som hjälper till att bygga upp vävnader.
– Sömnen är extremt viktig för att frigöra tillväxthormoner som är med och bygger upp musklerna, säger Axelsson.
Den som ofta sover för lite kan också få svårare att fungera i situationer som kräver långvarig uppmärksamhet.
– Har du sovit dåligt en natt så är det oftast inget problem dagen efter att utföra de flesta aktiviteter. Men så fort du ska göra monotona saker som behöver uppmärksamhet, som att köra bil, så blir det kognitivt sårbart. Och redan efter två dagars stark sömnbrist så fungerar du inte, säger han.
Forskningen fortsätter att undersöka varför vissa människor påverkas mer än andra av sömnbrist.
Men kunskapen är tydlig: regelbunden och tillräcklig sömn är en av kroppens viktigaste förutsättningar för att fungera.
