Ny studie: Generna kan förklara hälften av din livslängd

Men en ny vetenskaplig studie visar att våra gener kan ha betydligt större betydelse för livslängden än forskare tidigare har bedömt.

Resultaten pekar på att arvets roll kan vara nästan dubbelt så stor som tidigare uppskattningar.

Forskare ser starkare genetisk påverkan

Bakom studien står forskare som har analyserat data från tvillingregister i Sverige och Danmark samt uppgifter från amerikanska personer som uppnått mycket hög ålder.

När dödsfall kopplade till olyckor, infektioner och andra yttre orsaker sorterades bort framträdde ett tydligt mönster. 

Enligt forskarna kan omkring 50 procent av variationen i människors livslängd förklaras av genetiska faktorer.

Enligt TT beskriver Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien, resultaten som en betydande förändring jämfört med tidigare bedömningar.

– Fram till nu har vi sagt att mellan 10 och 30 procent av livslängden avgörs av generna, så det är en stor förändring, säger hon till TT.

Forskarna menar att de nya resultaten blivit möjliga tack vare förbättrade analysmodeller. 

Metoderna gör det lättare att skilja kroppens biologiska processer från sådant som påverkas av miljö och livsomständigheter.

Sara Hägg uppger att hon själv blev förvånad över hur stor den genetiska andelen visade sig vara.

Livsstilen spelar fortfarande en avgörande roll

Trots att studien lyfter fram arvets betydelse innebär resultaten inte att livsstilen saknar betydelse.

Tvärtom betonar forskarna att ungefär hälften av livslängden fortfarande påverkas av faktorer som människor kan påverka själva. 

Kost, fysisk aktivitet, sömn, rökning och andra levnadsvanor fortsätter därför att vara viktiga delar av ett långt och hälsosamt liv.

– Det är ju 50 procent som påverkas av vår livsstil, så det är mycket vi faktiskt kan påverka. Hur länge vi lever påverkas av väldigt många faktorer, säger Hägg.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science. Forskarna understryker att resultaten inte kan användas för att förutse hur länge en enskild person kommer att leva.

Förhoppningen är istället att forskningen ska ge ny kunskap om vilka gener som styr åldrandet och varför vissa människor lever betydligt längre än andra. 

Det kan på sikt bidra till en djupare förståelse av hur människokroppen åldras och vilka biologiska mekanismer som ligger bakom ett långt liv.