Johanna Ekman
Experter varnar för att kostnaderna kommer pressa hushåll och företag hårt, samtidigt som regeringen möter skarp kritik för sin hantering av elpolitiken.
Elkonsumenter står inför en tuff start på 2024, då elskatten höjs med 1,4 öre per kilowattimme – en ökning på 2,6 procent från förra året.
Totalt innebär detta en skattehöjning på 12 procent över två år, vilket motsvarar fyra miljarder kronor i ökade kostnader.
Rejält ökade kostnader för elproducenter
Även elproducenterna drabbas hårt. Fastighetstaxeringen för kraftvärme, vattenkraft och kärnkraft höjs kraftigt, med upp till 666 procent för kärnkraften. Detta innebär att Sverige får ett fördubblat fastighetsskatteuttag på elproduktion, vilket motsvarar 1,5 miljarder kronor per år fram till 2030.
”I upptaxeringen räknas det på de senaste årens elpriser och ingen hänsyn tas till år då priserna dragit iväg ordentligt. 2022 var ett sådant år, där Rysslands invasion av Ukraina ledde till en gaskris i hela Europa,” säger Erik Thornström, skatteexpert på Energiföretagen, till Tidningen Näringslivet.
Kritik mot regeringens prioriteringar
Regeringens val att inte motverka skattehöjningarna har mött hård kritik från flera experter. Istället för att sänka elskatten, vilket finansminister Elisabeth Svantesson och näringsminister Ebba Busch tidigare talat om, valde regeringen att prioritera sänkta drivmedelsskatter i den senaste budgeten.
”Regeringen får verkligen underkänt i sin hantering av elskatten. Jag är övertygad om att folk har en aversion mot elskatten, inte bara för att den växer varje år utan också för att det är en korkad skatt. Men den har blivit en kassako för staten,” säger Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening.