Filip Wollin
Forskarna kan ha hittat kroppens dolda åldersmätare.
Åldrande märks ofta först i vardagen. Man blir tröttare efter en lång dag, huden förändras, återhämtningen tar längre tid och kroppen svarar inte alltid som förr.
Många svenskar känner igen frågorna som följer med åren. Hur länge kan kroppen hålla sig stark, och vad går egentligen att påverka?
Svaren har länge varit svåra att fånga i enkla mått.
Nu har en internationell forskargrupp tagit fram ett nytt sätt att läsa av kroppens åldrande, skriver tyska MDR.
Så fungerar mätningen
Enligt studien, som har publicerats i Nature, har forskarna analyserat mer än 11 000 transkriptom från möss, råttor, apor och människor.
Gruppen leddes av Alexander Tyshkovskiy och Vadim Gladyshev vid Harvard Medical School. Genom att följa vilka gener som är aktiva i cellerna skapade de biologiska klockor som kan bedöma både ålder och risk för död.
Många tidigare klockor har byggt på metylering av DNA, alltså kemiska spår i arvsmassan. Enligt forskarna kan sådana mått visa livslängd, men de fångar sämre hur kroppen reagerar på kost, miljö och behandlingar.
Den nya metoden utgår i stället från genaktivitet. Eftersom gener slås på och av när kroppen påverkas, kan klockan ge en mer rörlig bild av cellernas skick.
I tester på möss jämfördes 20 behandlingar. Fettrik kost fick den molekylära åldern att stiga snabbt. Kaloribegränsning och läkemedlet rapamycin gav däremot en yngre biologisk profil än hos kontrollgruppen.
Hittade tydliga spår
Forskarna lyfter särskilt fram generna CDKN1A och LGALS3. Den första bromsar delning i skadade celler, medan den andra kopplas till kronisk inflammation.
Uppgifter från UK Biobank med över 50 000 deltagare pekade åt samma håll hos människor. Höga nivåer av de aktuella proteinerna i blodet hängde ihop med högre risk för för tidig död, hjärtsvikt och diabetes.
Studien beskriver också en oväntad föryngring hos musembryon. Mellan dag sex och tio i livmodern sjönk den biologiska åldern kraftigt, innan organen började formas och klockan tickade vidare.
I försök med äldre och yngre möss som fick delad blodcirkulation föryngrades levern hos de äldre djuren. Effekten fanns kvar även efter att mössen separerats.
Vid sjukdomar som Alzheimers, stroke och njurskador syntes däremot ett snabbt åldrande i vävnaderna. Levercancer stack ut, eftersom tumörcellerna bar drag av unga celler samtidigt som de visade mönster från åldrande.
Forskarna har gjort plattformen TACO och programmet tAge fritt tillgängliga. Tanken är att andra forskare ska kunna testa prover och snabbare söka efter möjliga antiagingbehandlingar.
