Mäter du blodsockret fast du är frisk? Forskare varnar för den populära hälsotrenden

Men forskare varnar för trenden. 

Det saknas vetenskapligt stöd för att blodsockermätare gör friska personer hälsosammare och i värsta fall kan mätandet leda till sämre matval och onödig oro.

Blodsockermätare har länge varit ett viktigt hjälpmedel för personer med diabetes. Nu har tekniken fått en helt ny målgrupp.

Friska personer använder kontinuerliga blodsockermätare, så kallade CGM, för att se hur kroppen reagerar på olika livsmedel och försöka undvika snabba förändringar i blodsockret.

Men Minna Johansson, läkare och forskare vid Göteborgs universitet, ifrågasätter nyttan.

– Det saknas vetenskapliga belägg för att det ger någon nytta att ta reda på detta, säger hon till TV4 Nyheterna. 

Blodsockermätare för friska kan ge motsatt effekt

För personer med diabetes kan kontinuerlig glukosmätning fylla en viktig medicinsk funktion. American Diabetes Association rekommenderar tekniken för flera grupper med diabetes.

När det gäller personer utan diabetes är situationen en annan. Det finns fortfarande inte tillräckliga vetenskapliga belägg för att kontinuerlig mätning förbättrar hälsan hos friska.

Samtidigt kan siffrorna på skärmen påverka hur användaren ser på helt normala reaktioner i kroppen.

Blodsockret varierar naturligt efter att vi har ätit. Hos en frisk person reglerar kroppen normalt detta själv.

– Det är inte alls säkert att det är hälsosamt att undvika de här normala variationerna i blodsockret om man är frisk, säger Minna Johansson.

Ett livsmedel kan dessutom höja blodsockret tillfälligt utan att för den skull vara dåligt för hälsan.

Johansson tar färsk frukt som exempel.

– Det finns inga vetenskapliga belägg för att det är bra att försöka undvika normala variationer i blodsockret. Dessutom finns det en risk att man undviker nyttig mat och ersätter den med onyttig mat. Till exempel ger färsk frukt ofta en stegring i blodsockret, säger Minna Johansson.

Risken är alltså att jakten på ett så jämnt blodsocker som möjligt får större betydelse än kostens samlade näringsvärde.

Varningen: Kan också belasta vården

Det är inte bara användarnas matvanor som oroar.

Om fler friska börjar söka vård för att få hjälp att tolka värden från sina blodsockermätare kan det ta resurser från patienter med faktiska vårdbehov.

– Om jag har fullt upp att hjälpa patienter som är friska med att tolka sina blodsockervärden från en kontinuerlig blodsockermätning då har jag inte tid att ta hand om de som är sjuka, säger Johansson.

För den som är frisk och vill förbättra sin hälsa är råden betydligt mindre tekniska: motionera regelbundet, ät varierat med mycket frukt och grönt, undvik rökning och drick inte för mycket alkohol.

Att samla in fler siffror om kroppen behöver med andra ord inte innebära bättre hälsa.

– Det är ofta högst tveksamt om det verkligen leder till att man mår bättre, säger Minna Johansson.