Jens Asbjørn Bøgen
Nästan två sekel efter att isen slukade dem plockar forensisk vetenskap fram namn ur Arktis.
År 1845 seglade två fartyg från brittiska Royal Navy ut från England för att finna Nordvästpassagen. Inget av dem återvände. Av de 129 officerarna och besättningsmännen ombord på HMS Erebus och HMS Terror sågs inte en enda man vid liv igen.
Nu har forskare vid University of Waterloo och Lakehead University använt dna utvunnet ur skelettrester för att namnge ytterligare fyra av dessa förlorade sjömän, vilket gör att det totala antalet identifierade nu uppgår till sex.
Studien, publicerad i Journal of Archaeological Science: Reports, matchade tand- och benprover som återfunnits på King William Island i Nunavut med dna donerat av levande ättlingar och sidosläktingar till expeditionsmedlemmarna.
De nyligen identifierade männen är Subordinate Officers’ Steward John Bridgens, Able Seaman William Orren och Boy 1st Class David Young, samtliga från HMS Erebus. Den fjärde är Harry Peglar, Captain of the Foretop ombord på HMS Terror, den förste sjömannen från Terror som har identifierats med säkerhet.
Hur tänder blev ett arkiv
Arkeologen Douglas Stenton och hans team analyserade 50 tand- och benprover från tio arkeologiska fyndplatser och jämförde mitokondrie- och Y-kromosomprofiler mot prover från ättlingar till 33 medlemmar av Franklins besättning. I vart och ett av de fyra nya fallen var det genetiska avståndet noll.
”Tre av sjömännen vi har identifierat är från HMS Erebus, och samtliga dog vid Erebus Bay”, sade Stenton i universitetets tillkännagivande. ”Den fjärde, den ende sjömannen från HMS Terror som definitivt har identifierats genom dna-analys, påträffades 130 kilometer därifrån.”
Identifieringen av Peglar löser en gåta som har hängt kvar sedan 1859, då hans kvarlevor påträffades i en uniform som inte motsvarade hans grad, tillsammans med de textfragment som senare kom att kallas ”The Peglar Papers”. En andra artikel som dokumenterar identifieringen av honom publiceras i tidskriften ”Polar Record”.
Kaptenen som föll offer för kannibalism
Det mörkaste fyndet gjordes tidigare. I september 2024 bekräftade samma forskarteam att ett underkäksben som hittats vid fyndplats NgLj-2 på King William Island tillhörde kapten James Fitzjames, befälhavare på HMS Erebus.
Skärmärken på hans käkben stämde överens med att kroppen hade styckats av andra överlevande. Platsen har gett 451 ben från minst 13 sjömän, och en analys från 1997 av antropologen Anne Keenleyside fann skärmärken på närmare en fjärdedel av de mänskliga benen där.
Antropologen Robert Park, medförfattare till artikeln om Fitzjames, beskrev upptäckten som en fingervisning om besättningens slutgiltiga tillstånd. ”Det visar vilken grad av desperation Franklins sjömän måste ha känt för att göra något de skulle ha betraktat som avskyvärt”, sade han till Phys.org.
Expeditionens sista skriftliga meddelande, lämnat i ett stenröse på King William Island, noterade att 105 överlevande besättningsmän övergav båda fartygen i april 1848 och gav sig av söderut över isen. Ingen nådde säkerhet.
Tandprover från Franklins fyndplatser finns kvar i forskarlagets arkiv, och forskarna har uppgett att fler matchningar är möjliga i takt med att ytterligare ättlingar anmäler sig för genealogiska tester.
