Mimmo Wiestål Fischetti
Ett glas vin till middagen varje dag eller flera glas på en utekväll? Vanorna skiljer sig – men båda kan innebära risker. Här reder vi ut vad forskningen säger om vardagsvin vs helgfyllor.
Ett glas varje kväll – lugn rutin eller långsam risk?
För många är det en självklar vana: ett glas rött till middagen, kanske med tanken att det är bra för hjärtat. Och visst – antioxidanterna i rött vin har lyfts fram i studier. Men bilden är mer komplex än så.
Forskning visar att även små mängder alkohol, om de dricks regelbundet, kan öka risken för flera sjukdomar – bland annat vissa typer av cancer. Det handlar inte bara om mängden, utan om upprepningen. Vardagsdrickande kan dessutom smyga sig in som en omedveten vana, vilket på sikt kan leda till ett beroende – även om det är milt, enligt matsajten Petit Chef.
Så även om ett glas per dag inte låter så farligt, kan summan av många små doser över tid påverka kroppen mer än man tror.
Helgfyllan – hårt för kroppen, snabbt och intensivt
Att vara nykter hela veckan men ta igen det med råge på fredagen kan kännas som ett mer kontrollerat sätt att dricka. Men kroppen upplever det annorlunda.
Så kallad binge drinking – att dricka stora mängder alkohol på kort tid – är en chock för systemet. Levern får jobba övertid, hjärtrytmen kan påverkas och risken för olyckor, våldsamt beteende och psykiska effekter ökar rejält.
På längre sikt kan helgdrickande bidra till högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, depression och kognitiva problem. Även om det bara händer en gång i veckan, är intensiteten i konsumtionen svår för kroppen att hantera.
Vad är värst – lite ofta eller mycket sällan?
Det är svårt att säga vad som är “värst” – båda mönstren har sina risker. Regelbundet drickande kan kännas oskyldigt men smyga sig på kroppen och skapa skador över tid. Intensivt helgdrickande ger ofta akuta effekter och är lättare att koppla till tydliga problem.
I slutändan handlar det om balans. Hälsomässigt är det bästa alternativet att hålla sig till låg konsumtion – oavsett hur ofta man dricker. Att vara medveten om sina vanor, lyssna på kroppen och ibland ställa sig frågan ”varför dricker jag nu?” kan vara en god start.
Vad säger experterna?
Hälsoorganisationer som WHO och Folkhälsomyndigheten är tydliga: det finns ingen helt säker gräns för alkoholkonsumtion. Även små mängder kan påverka kroppen negativt, beroende på ålder, kön, genetik och allmänt hälsotillstånd.
Att dricka medvetet – och kanske ibland avstå helt – är det bästa sättet att ta hand om både kroppen och sin mentala hälsa.
