Jens Asbjørn Bøgen
Det kan vara ganska förvirrande att förstå, så låt oss försöka göra det begripligt!
Det kan vara ganska förvirrande att förstå, så låt oss försöka göra det begripligt!
Dieter i överflöd
Från keto till carnivore, paleo till växtbaserat – det råder ingen brist på olika kosttrender.
Alla lovar strålande hälsa och ett bättre du – men inte alla har vetenskapligt stöd. Faktum är att vissa till och med kan vara direkt farliga.
Känner du dig också förvirrad?
Det är helt förståeligt. Näringslära är ett komplext ämne, och för de flesta är det inte realistiskt att sätta sig in på djupet i vad som är rätt och fel.
Därför förenklar vi det hela med en enkel metafor – en som funkar oavsett om du är en hälsofreak eller total nybörjare.
Om din kropp vore en racerbilst …
Föreställ dig att din kropp är en högpresterande racerbilst. För att fungera optimalt krävs rätt sorts bränsle, delar och underhåll.
Det är här kolhydrater, fett och protein kommer in i bilden.
Kolhydrater: Det finaste bränslet
Kolhydrater är kroppens huvudsakliga energikälla – tänk på dem som bensinen i din racerbilst.
De driver dina muskler och håller dig i rörelse, särskilt vid träning.
Du får slut på kolhydrater, men inte på energi
Din kropp är smart. Även när kolhydraterna tar slut, så stannar den inte upp.
Precis som en hybridbil kan byta till eldrift, kan kroppen växla över till andra energireserver.
Fett: Reservbränslet
När kolhydraterna är förbrukade börjar kroppen bränna fett. Det är en långsammare och mindre effektiv process – som att ett fordon byter från bensin till el i ett långdistansläge.
Det är därför maratonlöpare ofta “går in i väggen” – deras kroppar skiftar från kolhydrater till fettförbränning.
Ditt skydd också
Fett har också en skyddande funktion – det isolerar och skyddar dina inre organ, ungefär som ett racerbilstskal skyddar föraren.
Men balans är nyckeln: för mycket fett och kroppen – precis som en överpansrad bil – blir för tung för att prestera optimalt.
Ett exempel
Om vi återgår till racerbilsmetaforen: även föraren behöver skydd när hen kör i 320 kilometer i timmen – men för mycket skydd gör bilen tung och påverkar prestandan.
Samma sak gäller kroppsfett: vi behöver en viss mängd för att må bra, men för mycket kan tynga ner oss och påverka hur kroppen fungerar.
Protein: Motordelarna och reservdelarna
Protein hyllas ofta som kostens heliga graal – och det med rätta.
Tänk på det som bilens motordelar och reservkomponenter.
Musklerna behöver byggas upp efter användning
Efter ett långt lopp behöver en racerbilst byta ut delar – helst till bättre – och få service. Detsamma gäller din kropp.
Dina muskler byggs upp av protein, och efter att de belastats (som vid träning) måste de repareras med färska, högkvalitativa byggstenar.
Den minst effektiva energikällan
Kroppen kan använda protein som energikälla, men det är mer effektivt att förlita sig på kolhydrater och fett.
Proteinets styrka ligger i att underhålla och återuppbygga kroppen.
Sammanfattningsvis …
Det här är förstås inte en fullständig förklaring av makronutrienter, men det ger en tydlig överblick.
Så, om vi återgår till vår racerbilsmetafor:
- Kolhydrater = Bränslet
- Fett = Hybriddrivlinan och det skyddande chassit
- Protein = Motordelarna och prestandareservdelarna
