Ida Hansson
Allt fler hushåll tvekar inför att byta bort bensin och diesel – och förklaringen handlar ofta om elräkningens framtida storlek.
Med stigande nätavgifter och nya regler som gör laddningen mer oförutsägbar riskerar omställningen att tappa fart.
För många blir kalkylen för osäker för att våga ta steget.
Kostnader som skenar
Hemmets laddning har länge setts som en av elbilens stora fördelar, men utvecklingen har förändrat läget. När elnätsavgifter och effekttoppar ska styra prissättningen från 2027 blir månadskostnaden svår att beräkna, särskilt för familjer där förbrukningen varierar kraftigt.
Hushåll som pendlar mellan bostad och fritidshus drabbas extra hårt. Kalla helger med elbilsladdning toppar ofta förbrukningen och riskerar därmed att bli dyra, oavsett hur sparsamt man lever resten av månaden.
Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige, varnar för konsekvenserna.
”Utvecklingen går åt fel håll just nu. Hushåll vill inte sitta vid köksbordet och fundera över hur många kilowattimmar som behövs i elbilen nästa morgon, vem som ska få duscha eller planera tvätten för att undvika höga avgifter. Det skrämmer bort elbilsköpare”, säger han i ett pressmeddelande.
Osäkerhet som hämmar omställningen
Stjernvall menar att problemen till stor del kommer från dagens elnätsstruktur, där monopol och återkommande avgiftshöjningar gör systemet svårbegripligt för konsumenterna. Han efterlyser större öppenhet kring vad hushållen betalar för – och är öppen för helt nya modeller.
Enligt honom borde man inte utesluta att låta nätbolag konkurrera om områden genom entreprenadupphandling.
”Monopolsystemet på elnäten och en myndighet som ständigt tvingas godkänna höjda avgiftskrav är en stor del av problemet. Kostnaderna måste bli mer transparenta, och man bör inte utesluta att utreda helt nya modeller”, säger han och tillägger att många konsumenter sannolikt skulle välkomna förändring.
Samtidigt är de statliga stöden begränsade. Förutom skattereduktionen för grön teknik – som omfattar laddboxar – finns få ekonomiska incitament för att välja elbil.
Batteriet som resurs
M Sverige lyfter också möjligheten att använda elbilars batterier för att avlasta elnätet vid behov. Idén bygger på att bilägare ska kompenseras när nätet behöver extra effekt. Detta är dock inget som nätbolagen själva driver på, och förslaget ligger därför lågt på branschens agenda.
”Man måste hitta en struktur som gör att den framtida fossilfria vardagen fungerar för alla, inte försvara ett monopol som garanterar vissa företag vinst”, säger Stjernvall.
I slutänden, menar han, måste elbilen vara ett ekonomiskt rimligt val. När elnätsavgifterna stiger samtidigt som bensin och diesel sjunker riskerar kalkylen att spricka för de flesta hushåll.
Källa: M Sverige
