Ida Hansson
”Kan rubba lönestrukturen.”
Från och med den 1 november kommer arbetskraftsinvandrare i Sverige att behöva tjäna minst 27 360 kronor i månaden, enligt regeringens nya beslut.
Detta har lett till oro bland HR-chefer som varnar för att det kan skapa stora löneskillnader och rubba den befintliga lönestrukturen.Kritiska röster från HR-chefer
Mikael Färdigh, HR-chef i Alvesta, och Karl-Gustav Karlsson i Ljungby är bland de som uttrycker oro över det nya försörjningskravet.
De menar att det kan leda till att en icke EU-medborgare som arbetar i en svensk kommun kan ha en lön på cirka 7 000 kronor mer i månaden än en svensk medborgare som gör samma jobb. Det rapporterar Ekot.
Konsekvenser för kommunerna
Karlsson varnar för att det nya lönekravet kan bli en ny standard för flera jobb inom svenska kommuner, vilket skulle sätta kommunerna i en ekonomiskt tuff situation.
”Det är inte i närheten av våra lägstalöner i dag,” säger han.
Regeringens syfte med det nya kravet
Regeringen menar att det nya försörjningskravet syftar till att minska lågkvalificerad arbetskraftsinvandring och att bekämpa fusk och missbruk.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) säger att det är ett viktigt steg i regeringens arbete med att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring.
Experter och HR-chefer är dock kritiska och menar att det nya kravet kan ha oönskade konsekvenser, inklusive att rubba den befintliga lönestrukturen och skapa stora löneskillnader.
