Mimmo Wiestål Fischetti
Januari är ofta månaden då många vill börja om. Nya rutiner, nya mål – och en känsla av att ”nu ska allt bli bättre”. Men för många par blir det tvärtom en period då slitningar blir tydliga och gamla konflikter bubblar upp igen.
Familjerådgivare beskriver att trycket kan öka efter jul och nyår. Och det handlar sällan om en enskild händelse – utan om att flera stressfaktorer slår till samtidigt.
När julens förväntningar spricker
Julen kommer med en stark idé om hur det ska vara: nära, varmt, harmoniskt. Problemet är att höga förväntningar kan göra att allt som skaver känns ännu tydligare.
När man dessutom tillbringar mer tid tillsammans, och ofta mer tid med släkt och familj, kan gamla mönster få nytt bränsle. Små kommentarer blir stora. Irritation över ansvar och planering blir plötsligt en symbol för ”hur vi har det egentligen”.
På 1177 Vårdguiden beskrivs just högtider som en tid då redan existerande problem kan förstärkas, bland annat för att pressen att ”ha det bra” blir extra stark.
Vardagen slår tillbaka – på en gång
Efter helgerna kommer en ny smäll: vardagen.
Jobb, pendling, lämningar, tvättberg, skolstart och deadlines. Och om relationen redan går på sparlåga kan januari bli en månad då det märks att energin inte räcker till både livspussel och kärleksliv.
För en del blir det också första gången på länge man faktiskt hinner känna efter. Under ledigheten har tempot varit lägre – och då kan det bli tydligare hur relationen egentligen mår.
Ekonomin kan bli gnistan som tänder konflikterna
Januari är för många årets tuffaste ekonomiska månad. Julklappar, resor, extra matkostnader och räkningar som samlas på hög kan skapa oro. Och stress över pengar är ofta stress som spiller över på allt annat.
Konsumentverket lyfter ekonomisk oro och stress som ett vanligt skäl till spänningar i vardagen, och erbjuder stöd och vägledning för den som behöver få ordning på ekonomin via sin sida om stöd inom privatekonomi.
“Nu eller aldrig”-känslan efter nyår
Årsskiftet fungerar nästan som en mental bokslutsdag. Många börjar utvärdera:
Är jag lycklig? Är vi på väg åt samma håll? Orkar jag fortsätta så här?
Det kan göra att beslut som skjutits upp under lång tid plötsligt känns brådskande. Januari blir då en månad där relationen sätts i ett skarpt ljus – och där det som tidigare gick att ignorera känns omöjligt att blunda för.
Barnfamiljer: extra trötta, extra sårbara
I relationer med barn kan januari bli särskilt tuff. Under hösten och vintern byggs ofta tröttheten upp, och under ledigheten kan det bli tydligt om ansvaret är ojämnt fördelat eller om det saknas tid för tvåsamhet.
På 1177:s sida om familjerådgivning betonas att parrelationen lätt hamnar i skymundan när vardagen är pressad – och att det kan vara hjälpsamt att prata med någon utomstående innan konflikterna blir låsta.
När är det dags att söka hjälp?
Att känna sig osäker i januari betyder inte automatiskt att relationen är över. Men det finns varningssignaler som ofta återkommer:
- samma konflikt går runt utan lösning
- samtal slutar i skuld, tystnad eller hårda ord
- ni undviker varandra eller lever parallellt
- separationstankar blir allt oftare en ”utväg”
Familjerådgivning kan vara ett sätt att bryta mönstret. Enligt 1177 erbjuder alla kommuner parsamtal, och stödet finns för par både med och utan barn.
Så kan du minska risken för januarikrasch
Det finns inga snabba mirakel – men ofta hjälper små, konkreta steg mer än stora löften:
- sänk kraven på att allt ska kännas ”perfekt” direkt efter nyår
- prata om ekonomi innan stressen blir bråk
- gör en sak i veckan som är ni (inte familjeprojekt)
- testa att prata när ni inte redan är trötta och arga
- ta hjälp tidigt, innan avståndet blir för stort
Januari kan vara en separationsmånad – men också en månad där många för första gången på länge stannar upp och faktiskt tar relationen på allvar. Och ibland är det precis där förändringen börjar.
