Hur vi kör bil förändras genom livet – men enligt en ny amerikansk studie kan vissa mönster i körbeteendet också vara tidiga signaler på kognitiva förändringar.
Just nu läser andra
Forskarna bakom studien betonar att körstil inte kan användas för att ställa diagnos, men att den kan ge viktiga ledtrådar långt innan minnesproblem märks i vardagen.
Körvanor som förändras innan man själv märker något
I studien från Washington University School of Medicine följde forskare äldre förare i nästan tre år genom små GPS-enheter installerade i deras bilar, rapporterar The Sun.
Målet var att se om förändringar i vardagskörning kunde spegla subtila förändringar i hjärnans funktion.
Deltagarna bestod både av personer med normal kognition och personer med mild kognitiv svikt – ett tillstånd som ibland, men inte alltid, är ett tidigt steg mot demens.
Till en början körde grupperna liknande. Men över tid började forskarna se tydliga, statistiskt återkommande skillnader hos dem med kognitiva förändringar.
Läs också
Tre körvanor som ofta förändras vid mild kognitiv svikt
På gruppnivå såg forskarna särskilt tre mönster:
• De körde mer sällan, framför allt längre sträckor.
• De undvek att köra på kvällstid i större utsträckning än andra.
• De höll sig till samma rutter, snarare än att välja nya vägar.
Detaljer som hur mycket förarna varierade sina resor, hur långa de var och hur ofta de körde över hastighetsgränsen visade sig också bidra till en tydligare bild av personens kognitiva status.
Forskarna påpekar samtidigt att körvanor kan förändras av många andra skäl: synproblem, mediciner, oro, trafikmiljö eller allmän hälsa – därför måste resultaten tolkas med försiktighet.
När kördata kombineras med tester ökar träffsäkerheten
Enbart körmönster kunde förutsäga mild kognitiv svikt med 82 procents träffsäkerhet.
När forskarna lade till ålder, genetiska riskfaktorer och kognitiva tester ökade träffsäkerheten till 87 procent.
Läs också
Att utesluta kördata gav däremot bara 76 procents träffsäkerhet.
Forskarna menar att information om körbeteende skulle kunna bli ett lågmält och frivilligt sätt att fånga upp risker tidigt – innan en olycka sker – men betonar att integritet och samtycke är avgörande.
Varför just körning kan avslöja förändringar
Demenssjukdomar påverkar successivt funktioner som:
• uppmärksamhet
• reaktionsförmåga
• orienteringsförmåga
• simultankapacitet
• riskbedömning
Alla är centrala för säker körning. Därför kan förändrade körmönster vara en av många pusselbitar i att upptäcka tidiga kognitiva problem.
Läs också
Forskarna betonar att körvanor aldrig kan användas som bevis på demens – men att de kan ge värdefulla ledtrådar om något håller på att förändras.
Källa: The Sun