Sverige på topp i dödsskjutningar – men varför?

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) ligger Sverige betydligt högre än genomsnittet i Europa när det gäller dödligt skjutvapenvåld per capita. 

Men frågan kvarstår: beror de många dödsskjutningarna på för slappa vapenlagar – eller på olagliga vapen som hamnat i fel händer?

Den största delen sker med olagliga vapen

Forskning och rapporter visar att majoriteten av dödsskjutningarna i Sverige inte sker med legalt innehavda vapen. En analys av Brå-data visar att endast en liten andel av fallen med dödligt skjutvapenvåld involverade legala vapen – ungefär 6 procent i perioden 2014–2021, enligt Jakt & Jägare.

Studier pekar också på att många av de vapen som används i kriminella sammanhang är illegala och ofta kopplade till smuggling och organiserad brottslighet. En systematisk översikt av skjutvapenvåld i Sverige nämner att det höga antalet illegala vapen är en central faktor bakom den kraftiga ökningen av skjutningar, skriver ScienceDirect.

Gängkriminalitetens roll

Enligt Brå har förändringar i den kriminella miljön de senaste tio–femton åren varit en av de starkaste drivkrafterna bakom ökningen av skjutvapenvåldet. Konflikter mellan löst sammansatta gäng och grupperingar har blivit mer vanliga, och våldet har spridit sig från interna maktkamper till mer okontrollerade situationer där även anhöriga och andra utomstående blir offer. 

SVT Nyheter och kriminologer lyfter fram att unga personer i utsatta områden ofta rekryteras in i dessa miljöer och blir både utförare och måltavlor i konflikterna – något som bidrar till fler skottlossningar. 

Vad säger vapenlagarna?

Sverige har relativt strikta regler för att ansöka om vapenlicens: sökande måste vara minst 18 år, genomgå bakgrundskontroller och uppge giltiga skäl som jakt eller sportskytte. (JURIST)

Efter allvarliga händelser som skolskjutningen i Örebro år 2025 har regeringen föreslagit att skärpa lagarna ytterligare, bland annat genom att begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen och förtydliga lämplighetsprövningen för att äga vapen. 

Men kritiker menar att även om lagarna är strikta på pappret, är det illegala vapensmuggling och kriminaliteten som gör att dessa vapen ändå når gängkriminella – och att fokus enbart på lagarna därför riskerar att bara angripa symptomen snarare än själva problemet, enligt Sveriges Radio.

Jämförelse med andra länder

Internationellt sett ligger Sverige högt jämfört med många andra europeiska länder när det gäller dödligt skjutvapenvåld. En äldre rapport visar att Sverige gick från relativt låga nivåer till att bli ett av de länder med högst nivåer i Europa under ett decennium, enligt Brå.

Detta trots att många europeiska länder med liknande lagar och samhällsförhållanden inte har sett samma ökning. Det tyder på att det inte bara är lagarnas hårdhet som avgör riskerna, utan även hur dessa lagar fungerar i praktiken och hur kriminella nätverk opererar.

Både lagar och illegal handel spelar roll

Sammanfattningsvis pekar forskningen på att flertalet dödsskjutningar i Sverige sker med illegala vapen i kriminella miljöer snarare än med legalt innehavna vapen. Lagarna i sig är relativt strikta jämfört med många andra länder, men kriminalitetens struktur gör att illegala vapen ändå sprids och används.

Det betyder inte att lagar är oviktiga – skärpt kontroll och tydligare regler kan minska risken för att fler får tillgång till farliga vapen. Men för att verkligen vända utvecklingen krävs även arbeten mot kriminalitetens rötter: bättre förebyggande insatser, sociala satsningar i utsatta områden och insatser mot den illegala vapenmarknaden.

Kärnfrågan är alltså inte antingen–eller – det är både lagar och hur de efterlevs, tillsammans med insatser mot organiserad brottslighet, som avgör om Sverige kan minska sina dödsskjutningar.