Mimmo Wiestål Fischetti
Iran visar nytt maktmedel – kan slå mot världsekonomin utan kärnvapen.
Iran har hittat ett nytt sätt att pressa omvärlden – utan att använda kärnvapen.
Genom att kontrollera ett av världens viktigaste sund kan landet påverka oljepriser, handel och global stabilitet.
Experter varnar nu för följderna.
Strategiskt sund i centrum för konflikten
Hormuzsundet, mellan Iran och Oman, har blivit en avgörande spelplan i konflikten mellan Iran, USA och Israel.
Här passerar omkring 20 procent av världens oljeexport, enligt danska TV 2.
När Iran stänger sundet får det omedelbara effekter på energimarknaden – med stigande olje- och gaspriser som följd.
Enligt TV 2 beskriver seniorforskaren Jessica Larsen vid Dansk Institut for Internationale Studier situationen som ett kraftfullt påtryckningsmedel.
– De har nu ett vapen som är mer vidsträckt. Det är en slags global atombomb för oljepriserna, säger hon.
Öppnar och stänger – skapar osäkerhet
Under en och samma helg visade Iran hur snabbt läget kan förändras.
Först meddelade landets utrikesminister Abbas Araghchi att sundet öppnades för kommersiell trafik.
USA:s president Donald Trump tackade offentligt.
Men kort därefter stängdes sundet igen av den iranska revolutionsgardet, efter att USA signalerat fortsatt blockad mot iranska hamnar, enligt TV 2.
Resultatet: en ny våg av osäkerhet på marknaden.
Ett vapen som slår globalt
Sedan början av mars har störningar i trafiken genom Hormuzsundet påverkat långt mer än bara oljepriser.
– Iran har med få vapen formått att träffa hela världens akilleshäl, säger Jessica Larsen till TV 2.
Effekterna märks redan inom transport, byggsektor och på börsen.
Även marknader för gas, helium och gödning påverkas, uppger Irananalytikern Misha Zand enligt TV 2.
Därför använder iran hotet nu
Experter pekar på två möjliga förklaringar till att Iran nu använder detta maktmedel.
Den ena är att landet vill undvika att bli överraskat igen, efter attackerna mot dess kärnprogram under 2025, enligt Misha Zand.
Den andra är att konflikten råkar utspela sig i just Persiska viken – där Iran snabbt insåg sin strategiska fördel.
– Farvattnet blev ett epicentrum för kriget, där iranerna kunde märka att de kunde orsaka smärta för USA och deras allierade, säger hon till TV 2.
Ifrågasätter kriget
Trycket på omvärlden får också politiska följder.
När energipriser stiger och leveranskedjor störs börjar fler länder ifrågasätta konflikten.
– Många länder blir pressade och frågar USA om kriget verkligen var nödvändigt.
Den tankegången har Iran använt medvetet, säger Misha Zand enligt TV 2.
Kontrollen ses som livsviktig
För Iran handlar kontrollen över Hormuzsundet om mer än ekonomi – det ses som en säkerhetsgaranti.
Säkerhetspolitiske analytikern Jacob Kaarsbo beskriver det som en ”livförsäkring”, enligt TV 2.
Enligt den iranske politikern Ebrahim Azizi är frågan inte förhandlingsbar.
– Det är vår oavvisliga rätt, säger han i en intervju med BBC.
Kan bli en modell för andra
Experter varnar nu för att Irans agerande kan inspirera fler länder.
Eftersom Hormuzsundet räknas som internationellt vatten kan angrepp där ske utan att direkt kränka andra staters territorium.
– Här har Iran levererat en drejebog för vad statliga och icke-statliga aktörer kan göra, säger Jessica Larsen till TV 2.
Ett nytt maktspel till havs
Trots militära förluster har Iran behållit kontrollen över sundet – och därmed sitt starkaste kort.
Enligt Misha Zand finns det lite som tyder på att landet kommer släppa greppet.
– De kan ju se att det fungerar, säger hon till TV 2.
Konsekvensen: ett nytt slags maktspel där kontroll över handelsvägar kan väga tyngre än traditionella vapen – och där hela världsekonomin står på spel.
