Ny forskning: Många tatueringar kan påverka ditt immunförsvar

Tatueringar är vanliga i Sverige.

Enligt uppgifter från Forskning.se har omkring var femte svensk minst en tatuering. Samtidigt visar statistik att en stor andel – nära 60 procent av dem som tatuerat sig – någon gång ångrar sitt beslut och senare väljer att ta bort tatueringen, ofta inom fem år, enligt El Economista.

Utöver estetisk ånger pekar forskare nu på möjliga hälsorisker som sällan uppmärksammas.

Enligt nyare forskning, som Science Alert rapporterar om, stannar tatueringsbläcket inte enbart kvar i huden utan kan även påverka kroppens immunförsvar.

Kroppen reagerar på bläcket som främmande material

Tatueringsbläck består av kemiska pigment, varav flera ursprungligen utvecklats för industriella ändamål, exempelvis inom plast-, färg- eller tryckindustrin.

I vissa fall innehåller pigmenten spår av tungmetaller som nickel, krom, kobolt eller bly.

När bläcket förs in djupt i hudens dermis uppfattar kroppen det som ett främmande material. Immunförsvaret försöker då bryta ned och transportera bort partiklarna, men eftersom pigmenten är svårnedbrytbara kan de inte elimineras helt.

Flera studier har visat att bläckpartiklar kan transporteras vidare via lymfsystemet och ansamlas i lymfkörtlarna, som spelar en central roll i kroppens immunförsvar.

Möjlig påverkan på immunförsvaret – men fler studier krävs

Forskare betonar att kunskapsläget fortfarande är begränsat.

Ändå finns indikationer på att långvarig exponering för tatueringspigment kan bidra till ökad inflammation och i vissa fall påverka hur effektivt immunförsvaret reagerar på infektioner.

Det har även förts fram hypoteser om att ett konstant immunpåslag kan påverka kroppens svar på vaccinationer, men forskarna understryker att detta inte innebär att vacciner blir verkningslösa.

Sambanden bygger främst på observationsstudier och laboratoriefynd, och behöver bekräftas i större kliniska studier.

Andra kända hälsorisker

Utöver immunologiska effekter har tidigare forskning också kopplat tatueringar till en något förhöjd risk för vissa cancerformer, även om även dessa samband är föremål för fortsatt forskning.

Experter påminner också om att tatuering i grunden är ett invasivt ingrepp i huden. Om hygienrutinerna brister finns risk för infektioner, inklusive blodsmittor som hepatit B och C.

Sammantaget betonar forskare vikten av striktare reglering av tatueringsbläck, bättre innehållsdeklarationer och mer långsiktig forskning kring hur kroppen påverkas av livslång exponering för tatueringspigment.

Källa: El Economista, Forskning.se