En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) belyser hatbrotten mot samer, vilka uppvisar både likheter och skillnader jämfört med brott mot andra minoritetsgrupper i Sverige.
De flesta brotten sker i en lokal kontext och är ofta riktade både mot enskilda samer och mot rennäringen.
Lou Huuva, en av utredarna, betonar att hatbrott ofta begås mot renar, antingen genom att de skjuts eller blir påkörda av fordon som bilar och skotrar. Brottsplatserna är vanligtvis avlägsna, som skogsområden, och vittnen är sällsynta.
Det är även vanligt att personer inom rennäringen utsätts för hot och trakasserier, vilka sällan leder till polisanmälan. "Ofta känner man den som hotar och vill inte förvärra situationen genom att anmäla," förklarar Huuva.
Lisa Wallin, projektledare för studien, diskuterar också hur hatbrotten kan förekomma i vardagliga sammanhang såsom på arbetsplatser och i skolor, men att de även är vanliga online. Wallin påpekar att många av dessa brott grundar sig i fördomar om påstådda samiska karaktärsdrag.
"Man gör diagnosen till personen, vilket är problematiskt," säger Wallin i ett pressmeddelande.
Studien lyfter fram att konflikter ofta uppstår mellan renskötare och markägare, jägare samt bönder. Dessa grupper är ofta missnöjda med att renar vistas på deras mark eller känner sig begränsade av renskötselrätten, vilket kan eskalera till öppet hat.
Flera renskötare i olika samebyar uttrycker en känsla av otrygghet som påverkar deras vardag. Detta leder till att många undviker att bära samiska kläder eller tala om sitt ursprung i vissa sammanhang på grund av rädsla för repressalier.
För att hantera denna problematik föreslår rapporten att polisen behöver vidta förtroendehöjande åtgärder, särskilt riktade mot samer inom rennäringen. Det är även viktigt att öka kunskapen om hatbrott mot samer genom utbildning och information, både bland allmänheten och inom polisen.
