Ida Hansson
Donald Trumps förslag för att stoppa kriget i Ukraina väcker stark oro i Europa. Planen beskrivs av experter som ett ramverk som gynnar Moskva, pressar Ukraina – och riskerar att underminera hela den europeiska säkerhetsordningen.
När utkastet dök upp stod det snabbt klart att det tagits fram av Trumps sändebud tillsammans med ryska företrädare, rapporterar Kyiv Independent. Varken europeiska regeringar eller Ukraina själva hade bjudits in.
För vissa länder i Centraleuropa väcktes omedelbart historiska associationer. Ett beslut om kontinentens framtid – formulerat någon annanstans. Ett välbekant mönster.
Estland har enligt tidningen markerat att europeiska säkerhetsfrågor måste avgöras inom EU och Nato. Inte bredvid dem.
Territorium och militära begränsningar
Kärnan i förslaget är omfattande krav på Ukraina: stora territoriella avträdelser, stopp för Natomedlemskap och kraftiga inskränkningar av den egna armén.
Att Ukraina väntas lämna hela Donbas, alltså både ockuperade områden och delar som fortfarande försvaras av ukrainska styrkor, beskrivs av europeiska experter som ett farligt vägval. En sådan eftergift skulle signalera att gränser återigen kan ritas om med våld – en princip EU byggt decennier av stabilitet kring.
Till detta kommer ett amerikanskt erkännande av rysk kontroll över Krim samt Luhansk och Donetsk. Enligt bedömare vid Brookings Institution är det i praktiken ett avsteg från grundläggande folkrättsliga normer.
Begränsningar även för Nato
Trumps ramverk stannar inte där. Enligt Kyiv Independent lägger det även band på Nato: inga allierade trupper i Ukraina, europeiska flygstridskrafter omdirigerade till Polen och en allmän paus i Natos utvidgning.
Kritiker menar att detta skär rakt in i centrala europeiska principer, framför allt rätten för suveräna stater att välja sina egna säkerhetspolitiska vägar.
Ett europeiskt motdrag
Som svar har stora europeiska länder tagit fram ett alternativ. Dokumentet, som Reuters fått insyn i, mildrar flera av de mest kontroversiella delarna. Den föreslagna gränsen för Ukrainas armé höjs från 600 000 till 800 000 soldater. Kravet på att lämna mer territorium i Donbas stryks.
Dessutom föreslås en vapenvila längs de nuvarande linjerna samt amerikanska säkerhetsgarantier med tydliga paralleller till Natos artikel 5. En helt annan inriktning, med andra mål.
Förhandlingar utan tidsgräns
USA:s och Ukrainas förhandlare träffades enligt Kyiv Independent i Genève den 23 november. Den ursprungliga deadlinen framstår nu som alltmer flexibel.
Analytiker bedömer att europeiska påtryckningar redan påverkat texten — och att Ukraina i dag har större utrymme att driva sina intressen.
Ett fortsatt maktspel
Estland understryker att Kremls mål inte förändrats: Ryssland vill fortfarande kontrollera hela Ukraina och forma Europas säkerhetssystem efter egna behov.
Det innebär, enligt flera europeiska ledare, att stödet till Ukraina måste öka snarare än trappas ned. Trycket på Moskva är det som till sist kan förändra kalkylen.
Källa: Kyiv Independent, Reuters
