Ida Hansson
Färre barn föds i Sverige och regeringen utreder nu varför. Men medan myndigheter oroas över välfärdens framtid, pekar forskare på oväntade fördelar.
Att avstå från att skaffa barn av klimatskäl är inte något som svenska myndigheter förespråkar. Stefan Nyström, chef för Naturvårdsverkets klimatavdelning, är tydlig i sin hållning:
– Man löser inte klimatfrågan genom att inte sätta barn till världen, det gör man inte, säger han till SVT Nyheter.
Men i takt med att födelsetalen sjunker i Sverige – något som fått regeringen att starta en ny utredning – höjs röster för att minskningen kanske inte bara är negativ. Forskaren Martin Kolk lyfter fram flera möjliga samhällsvinster som sällan lyfts i debatten.
Han påpekar att det finns ett tydligt samband mellan antalet människor på jorden, vår konsumtion och användningen av naturresurser. Enligt honom är relationen i stort sett linjär – ju fler människor, desto högre konsumtion och resursförbrukning.
Hans forskning visar även att många svenskar anser att det finns en koppling mellan befolkningstillväxt och klimatproblem. Däremot är det betydligt färre som låter den insikten påverka beslutet att skaffa barn.
Förutom de miljömässiga aspekterna lyfter Kolk också fram hur ett lägre barnafödande kan minska trycket på samhällets infrastruktur. Han pekar särskilt på att Sverige under de senaste 20 åren haft stora utmaningar inom bostadsbyggandet, framför allt i storstadsregionerna där bostadsbristen är som mest akut.
Samtidigt varnar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att den nedåtgående trenden i barnafödande kan få allvarliga konsekvenser för välfärden i ett längre perspektiv. För att undersöka orsakerna till svenskarnas minskade vilja att skaffa barn har regeringen därför beslutat att tillsätta en särskild utredning.
