Mimmo Wiestål Fischetti
Att söka jobb utan att veta lönen eller undra varför en kollega tjänar mer kan snart bli betydligt ovanligare i delar av Europa.
EU:s nya regler om lönetransparens är tänkta att ge anställda större insyn i hur löner sätts och göra det svårare för arbetsgivare att dölja osakliga skillnader mellan kvinnor och män.
Men samtidigt som flera länder nu börjar införa förändringarna har Sverige valt en annan väg.
Beslutet har väckt uppmärksamhet eftersom landet länge lyfts fram som ett föredöme i jämställdhetsfrågor.
Nya rättigheter för anställda och jobbsökande
EU:s lönetransparensdirektiv började gälla den 7 juni och syftar till att minska löneskillnader mellan könen.
Enligt EU-kommissionen tjänar kvinnor fortfarande i genomsnitt 11,1 procent mindre per timme än män inom unionen.
Reglerna ger anställda rätt att begära information om genomsnittslöner för personer som utför samma eller likvärdigt arbete.
Uppgifterna ska även kunna redovisas uppdelade efter kön.
Även den som söker jobb får stärkt ställning.
Arbetsgivare ska informera om lön eller löneintervall redan i jobbannonsen eller innan en intervju hålls.
Samtidigt förbjuds frågor om tidigare lönenivåer.
En kartläggning från Euronews visar att endast ett fåtal EU-länder har hunnit införa reglerna fullt ut inom tidsfristen.
Sverige vill omförhandla direktivet
Sverige hade först planerat att införa reglerna, men regeringen ändrade kurs under våren.
I mars meddelade regeringen att processen pausas och att man vill se en omförhandling av direktivet på EU-nivå.
Regeringen anser att reglerna riskerar att skapa en omfattande administrativ belastning och passar dåligt ihop med den svenska modellen där lönebildningen i stor utsträckning sker genom kollektivavtal.
Samtidigt fortsätter EU-kommissionen att försvara reformen.
Enligt kommissionen är ökad öppenhet kring löner en viktig del i arbetet för lika lön för lika arbete och ett verktyg för att upptäcka diskriminering som annars kan förbli dold.
Debatten om löneinsyn är därför långt ifrån över.
Frågan är nu om Sverige till slut ansluter sig till övriga EU-länder eller fortsätter att driva kravet på förändringar i regelverket.
