Ida Hansson
Lågkonjunkturen och recessionen är något som kommer att påverka Sverige under en längre tid.
Sverige står inför en ekonomisk kris, enligt nya data från Statistiska centralbyrån (SCB).
Landets bruttonationalprodukt (BNP) sjönk med 0,3 procent under det tredje kvartalet, vilket markerar en officiell recession efter en liknande nedgång under det andra kvartalet.
En rapport från kreditupplysningsföretaget UC visar en oroande trend med en ökning av konkurser.
I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med samma period föregående år, och en årlig ökning på 29 procent har noterats.
UC varnar för att om denna trend fortsätter, kan 2023 innebära det högsta antalet konkurser sedan finanskrisen på 1990-talet.
Byggindustrin har varit särskilt hårt drabbad, med en ökning av konkurser med 24 procent under november. Gabriella Göransson, vd för UC, uttrycker oro över situationen.
Trots Riksbankens räntebesked som gynnar marknaden och hushållen, är lågkonjunkturen och recessionen något som kommer att påverka Sverige under en längre tid.
En annan oroväckande faktor är de tillfälliga skatteanstånd som många företag tog del av under coronapandemin.
Företagens skulder till staten har ökat från 33 till 45 miljarder kronor under det senaste året. Det rapporterar Dagens Industri.
Svenskt Näringsliv varnar för att om inte återbetalningstiden förlängs, kan så mycket som 14 miljarder kronor i skatteintäkter gå förlorade.
Göransson betonar att en ökande arbetslöshet inte bara skulle fördjupa och förlänga lågkonjunkturen, utan också leda till fler konkurser.
Denna situation utgör en betydande utmaning för Sveriges ekonomi och kräver omedelbara åtgärder för att mildra effekterna.
