Jens Asbjørn Bøgen
Människor som återvänder från dödens rand beskriver ofta att de ser platser som trotsar vanliga ord.
Olika överlevare, åtskilda av årtionden, fortsätter att teckna samma former när de ombeds rita vad de såg. Forskare har länge arbetat nästan uteslutande utifrån de ord som dessa överlevare använde.
En ny studie prövade en annan metod och fann en oväntad regel.
Genom att undersöka 50 personer som rapporterat nära döden-upplevelser dokumenterade ett forskarteam lett av France Lerner vid universitetet i Haifa en tydlig koppling mellan geometrin hos de återskapade rummen och färgerna som rapporterades inuti dem.
Artikeln, som publicerades den 15 oktober 2026 i ”Frontiers in Psychology”, bygger på vägledda onlinesessioner där deltagarna återskapade minnet med hjälp av en katalog med geometriska piktogram.
Trånga, koniska ”tunnelrum” återgavs nästan helt utan färg. Av 28 koniska rum som rekonstruerades av deltagarna beskrevs 22 (78,6 procent) som svarta, vita, grå eller som ofärgat ljus.
Breda, krökta valv var däremot till överväldigande del färgade, där 27 av 31 (87,1 procent) var kromatiska.
Mönstret i piktogrammen
Deltagarna delade upp varje upplevelse i faser, valde sedan en form för varje fas, placerade sig inuti den, markerade sin rörelseriktning och angav färgerna de uppfattade. Fyra övergripande geometrier framträdde i urvalet: koner, partiellt elliptiska bågar (valv), svagt krökta platta segment och helt omslutande sfärer eller ellipsoider.
Författarna testade kopplingen mellan form och färg med ett exakt Fisher-Freeman-Halton-test och rapporterade att sambandet osannolikt berodde på slumpen (p = 3,71 × 10⁻⁶).
De flackare och mer omslutande formerna fördelade sig ungefär jämnt mellan färg och avsaknad av färg; den starkaste kontrasten fanns mellan de grå konerna och de färgade valven.
Deltagarnas egna ord bekräftade den statistiska bilden. En försöksperson beskrev en ”rulltrappa i ett helsvart rum. Svävande uppåt genom becksvärta”.
En annan mindes att ha rört sig genom ”stjärnfält; svart” och sett stillastående, lysande stjärnor passera.
Vad författarna ännu inte vet
Artikeln presenterar ingen biologisk mekanism som kopplar koner till avsaknad av färg eller valv till färg.
Deltagarna rekryterades via den USA-baserade organisationen International Association for Near-Death Studies (IANDS), en ideell förening som stöder NDU-forskning och driver samtalsgrupper för personer som har haft dessa upplevelser.
Författarna varnar för att rekrytering via en så specialiserad gemenskap kan styra vissa typer av minnesbilder. Urvalet är litet och självselekterat, och deltagarna återskapar ofta minnen som är årtionden gamla: mediantiden mellan upplevelsen och studien var drygt 15 år.
Tidigare neurovetenskap har gett partiella förklaringar till ett klassiskt drag vid nära döden-upplevelser: tunneln. En översiktsstudie från 2015 publicerad via amerikanska National Institutes of Health tillskrev upplevelsen av en avsmalnande passage av ljus minskad syresättning i hjärnan, med liknande visuella effekter vid vanlig svimning och under preparat som ketamin.
Den forskningslinjen frågar sig varför en tunnel kan uppstå. Forskargruppen i Haifa ställer en annan fråga: när tunneln väl är där, hur ser den då ut?
