Mimmo Wiestål Fischetti
Två personer kan utsättas för samma cancerframkallande ämnen, men ändå få helt olika utfall.
En ny studie pekar på att våra medfödda gener kan spela en betydligt större roll än man tidigare känt till och kan på sikt bana väg för mer individanpassad cancervård.
Forskarna menar att resultaten kan förändra synen på hur cancer uppstår och hur framtidens screening och behandling bör utformas.
Ärftliga gener påverkar hur cancer utvecklas
Att många rökare aldrig utvecklar lungcancer samtidigt som vissa personer som aldrig rökt ändå drabbas har länge förbryllat forskare.
Samma mönster syns även vid andra riskfaktorer, som exponering för starkt solljus där inte alla utvecklar hudcancer.
Den nya studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, visar att även relativt små ärftliga genetiska skillnader kan påverka hur tumörer utvecklas efter att DNA skadats av cancerframkallande ämnen.
– För första gången har vi kunnat visa i vilken utsträckning den genetiska bakgrunden påverkar både mutationsprocesserna och de biologiska vägar som leder till tumörutveckling, säger Duncan Odom.säger Duncan Odom, som ledde forskningen vid CRUK Cambridge Institute och numera arbetar vid German Cancer Research Centre (DKFZ) i Heidelberg.
Forskarna använde fyra genetiskt skilda musstammar för att efterlikna den genetiska variation som finns hos människor.
Samtliga djur fick samma dos av det cancerframkallande ämnet dietylnitrosamin, som förekommer i tobaksrök och vissa processade livsmedel och är känt för att kunna skada DNA i leverceller.
Trots identiska förutsättningar utvecklades tumörerna på olika sätt beroende på djurens genetiska bakgrund.
Nästan 600 tumörer analyserades för att kartlägga hur cancersjukdomen utvecklades.
Kan bana väg för mer individanpassad behandling
Forskarna såg att många tumörer till slut aktiverade samma biologiska processer som driver cancer, men att vägen dit såg olika ut.
Det tyder på att ärftliga gener inte bara påverkar risken att insjukna utan också hur tumören förändras över tid.
Enligt Sarah Aitken, biträdande professor vid Yale School of Medicine och en av studiens författare, kan resultaten få betydelse för framtidens cancerscreening och precisionsmedicin.
– Om den genetiska bakgrunden påverkar både risken att utveckla cancer och hur tumörer utvecklas över tid, måste framtidens strategier för cancerprevention och cancerscreening ta hänsyn till ärftliga genetiska faktorer och den genetiska mångfalden i befolkningen, säger hon
Forskarna bedömer också att genetiska skillnader kan påverka hur patienter svarar på behandlingar som kemoterapi och strålbehandling, särskilt sådana som angriper tumörens DNA.
Fler studier krävs innan resultaten kan tillämpas
Forskarna betonar att resultaten först måste bekräftas i studier på människor innan de kan påverka vården i praktiken.
Om sambanden visar sig gälla även hos människor kan de på sikt leda till mer träffsäkra riskbedömningar och behandlingar som anpassas efter varje individs genetiska förutsättningar.
– Vi behöver fortfarande mer forskning för att förstå vad det här innebär för människor, men resultaten kan förändra vår syn på hur cancer uppstår och leda till mer träffsäkra och precisa metoder för att förebygga och behandla sjukdomen, säger Sam Godfrey, forskningsinformatör vid Cancer Research UK.
