Myten om att vissa helt enkelt är ”födda med snabb förbränning” lever kvar. Men moderna studier visar att våra energibehov är betydligt mer lika än många tror – och att andra faktorer spelar en större roll.
Just nu läser andra
I decennier har en populär föreställning dominerat: smala personer antas ha en naturligt snabb metabolism, medan övervikt kopplas till långsam energiförbrukning.
Men enligt forskare som intervjuats av HuffPost håller den teorin inte måttet. En omfattande studie från Duke University, publicerad i PNAS, visar att människor världen över – oavsett livsstil – bränner förvånansvärt liknande mängder energi när man justerar för kroppsstorlek.
En av forskarna förklarar att herdefolk som rör sig långa sträckor med sina djur förbrukar ungefär lika mycket energi som en kontorsarbetare i USA, när man räknar in hur stora de är. Kroppen verkar helt enkelt anpassa sig för att hålla energibehovet inom ett relativt snävt spann.
Varför vi ökar i vikt – och varför förklaringen ofta missas
Om metabolismen inte skiljer sig särskilt mycket – vad driver då ökningen av fetma? Här lyfter både forskare och experter två stora faktorer: livsmedelssystemet och hur våra samhällen är organiserade.
Särskilt pekar experter på ultraprocessad mat, som i många västländer står för en mycket stor del av både barns och vuxnas energiintag.
Läs också
En nutritionsexpert förklarar att dessa produkter bryts ned så snabbt i kroppen att nästan all energi tas upp, medan mer oraffinerade råvaror låter en del av kalorierna nå tarmbakterierna i stället. Det gör att kroppens upptag blir högre och att risken för viktuppgång kan öka över tid.
När politiken styr vad vi faktiskt äter
Tillgången till färsk mat är också avgörande. I många delar av världen är det billigare och enklare att köpa processad mat än att hitta färska råvaror. I andra delar av världen – där människor lever nära jordbruk eller boskap – är det motsatsen som gäller.
Flera experter menar att lösningen därför inte handlar om snabba knep eller att ”fixa” sin metabolism, utan om att förändra miljöerna vi lever i: bättre livsmedelsval, mer utbildning och matpolitik som gör hälsosam mat både möjlig och prisvärd.
Källa: HuffPost