Filip Wollin
Folktandvårdens besked om vitt snus kan överraska många svenskar.
För många som snusar går det nästan av bara farten att lägga en prilla under läppen. Det kan vara på väg till jobbet, under en rast eller när man kopplar av hemma i soffan.
I dag finns dessutom mängder av snussorter att välja mellan. Traditionellt brunt snus samsas med vita nikotinpåsar i olika smaker och styrkor.
Men vad är egentligen skillnaden mellan dem, och hur påverkar de munnen?
Det har Folktandvården Stockholm undersökt i en ny studie som genomförts i samarbete med Karolinska Institutet.
Totalt har 272 personer mellan 18 och 30 år deltagit, både personer som snusar och sådana som inte gör det.
Enligt Folktandvården är det den första kliniska studien där man jämfört hur vitt och brunt snus påverkar munslemhinnan.
Resultaten visar att båda snussorterna kan orsaka förändringar i munnen, men att reaktionerna skiljer sig åt.
Tydliga skillnader mellan snussorterna
Bland deltagarna som använde vitt snus hade 79 procent förändringar i munslemhinnan. Hos dem som använde traditionellt brunt snus var motsvarande siffra 89 procent.
Det fanns dock tydliga skillnader i hur slemhinnan påverkades.
Hos användare av brunt snus handlade det framför allt om att slemhinnan blev tjockare. Vitt snus orsakade däremot oftare rodnad och inflammation.
Forskarna upptäckte också sår i munslemhinnan, men enbart hos personer som använde vitt snus.
Lars Fredriksson, övertandläkare och projektansvarig på Folktandvården Stockholm, menar att resultaten visar att vitt snus inte är så skonsamt som många kanske tror.
”Studien visar att vitt snus inte kan betraktas som ett skonsamt alternativ för slemhinnan”, säger han i ett pressmeddelande.
Svårare att förutse reaktionerna
Forskarna såg också ett tydligt samband mellan hur mycket brunt snus personerna använde och hur kraftiga förändringarna i munnen blev. Ju mer personerna snusade, desto tydligare var påverkan.
För vitt snus var resultaten däremot mer svårtolkade.
När forskarna undersökte rodnad och inflammation hittade de inget tydligt samband med hur många nikotinpåsar personerna använde eller hur länge de hade snusat.
I stället varierade reaktionerna kraftigt mellan olika personer. Vissa fick besvär redan efter en kort tids användning, medan andra inte visade några tecken på påverkan alls.
Forskarna såg även en tendens till kraftigare reaktioner hos personer som använde snus med mintsmak. Sambandet var dock inte statistiskt säkerställt.
Studien visade däremot ingen ökad risk för karies eller tandlossning hos personer som hade använt någon av snussorterna i upp till sex år.
Forskarna betonar samtidigt att det behövs fler studier för att få en tydligare bild av hur olika ingredienser och smaksättningar påverkar munslemhinnan.
