Mimmo Wiestål Fischetti
När USA snart ställer fram klockan en timme i mars väcks återigen debatten: Är sommartiden egentligen bra för oss – eller kostar den mer än den smakar? Forskning visar att övergången till sommartid inte bara ruckar på våra rutiner, utan också kan få allvarliga konsekvenser för hälsan.
Fler vill slippa tidsomställningen
En majoritet av amerikanerna är trötta på de två årliga klockomställningarna. En färsk undersökning visar att 63 procent vill avskaffa dem helt, medan bara 16 procent vill behålla systemet. Men frågan handlar inte bara om bekvämlighet – forskningen visar tydliga samband mellan sommartid och ökad risk för sjukdomar. Det skriver CBS News.
När kroppen tappar rytmen
Att ställa tillbaka klockan i november till normaltid anses ganska harmlöst. Vissa känner sig visserligen ur balans en tid, men hälsoriskerna är små. Värre är det på våren, när vi går över till sommartid. Då förlorar vi inte bara en timmes sömn – vi rubbar kroppens biologiska rytm i flera månader framåt.
Morgonljuset, som normalt hjälper oss att vakna och bli alerta, förskjuts till senare på dagen. Samtidigt får vi mer kvällsljus, vilket gör att hjärnan skjuter på frisättningen av melatonin – vårt naturliga sömnhormon. Resultatet blir kortare och sämre sömn, något som på sikt ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och psykisk ohälsa.
Extra tufft för ungdomar
Tonåringar drabbas särskilt hårt. Under puberteten förskjuts deras melatoninproduktion naturligt till senare på kvällen, vilket gör det svårare att somna tidigt. När skoldagarna ändå börjar vid åtta på morgonen innebär sommartiden att många unga måste gå upp i mörker och leva med kronisk sömnbrist. Detta påverkar både skolresultat, hälsa och välmående.
Var du bor kan spela roll
Geografin har också betydelse. Forskning visar att människor som bor på västra kanten av en tidszon får mindre sömn än de som bor i östra delen. Där är morgonljuset fördröjt ännu mer, vilket har kopplats till högre förekomst av fetma, diabetes, hjärtsjukdomar och vissa cancerformer. Även samhällsekonomiska effekter har noterats, med lägre inkomstnivåer och högre vårdkostnader.
Historien bakom tidsomställningen
Sommartiden infördes under både första och andra världskriget och återkom på 1970-talet under energikrisen. Tanken var att spara el genom längre ljusa kvällar. Men i dag vet vi att energivinsterna är små, och att ökade kostnader för hälsa och välmående väger tyngre.
Sedan 2007 pågår sommartiden i USA från andra söndagen i mars till första söndagen i november. Vissa delstater och territorier, som Arizona, Hawaii och Puerto Rico, har redan valt permanent normaltid.
Svenskarna trötta på klockvridandet
Precis som i USA börjar allt fler svenskar ifrågasätta nyttan med sommartid. En majoritet i EU vill slopa tidsomställningarna, men medlemsländerna har ännu inte enats om vilken permanent tid som ska gälla. Sverige har därför fastnat i vänteläge. Samtidigt växer forskningen som visar att sommartid kan ha negativa effekter på både hälsa och välmående, enligt SVT Nyheter.
Framtiden: permanent tid?
Frågan som nu diskuteras i USA är vilken väg som är bäst: permanent sommartid eller permanent normaltid. Många forskare pekar på att normaltid ligger närmast solens naturliga rytm och därmed bäst för hälsan. Sommartid förskjuter ljuset konstgjort en timme och skapar en långvarig obalans.
Så nu hoppas vi på att EU följer med.
