Ida Hansson
AI-baserade chattjänster används i allt större utsträckning som samtalspartner och emotionellt stöd.
Utvecklingen väcker samtidigt oro bland läkare och forskare, som menar att tekniken kan påverka hur människor – särskilt unga – skapar och upprätthåller relationer.
I en text publicerad i jultnumret av den vetenskapliga tidskriften The BMJ lyfter experter från Great Ormond Street Hospital for Children i Storbritannien fram möjliga risker med att använda AI-chattar som ersättning för mänskligt sällskap.
Växande ensamhet
Bakgrunden är en ökande ensamhet, särskilt bland unga.
Redan 2023 slog USA:s hälsomyndigheter fast att landet befann sig i en ensamhetsepidemi, med hälsorisker som jämförts med rökning och fetma.
Även i Storbritannien är problemet omfattande. Nästan hälften av den vuxna befolkningen uppger att de känner sig ensamma åtminstone ibland, och omkring var tionde lever med kronisk ensamhet.
Unga i åldern 16 till 24 år hör till de mest utsatta grupperna.
AI som sällskap
Mot den bakgrunden är det, enligt forskarna, inte oväntat att många söker alternativa former av kontakt. AI-chattar som ChatGPT används i dag av hundratals miljoner människor varje vecka globalt, och sällskap, stöd och samtal nämns ofta som skäl till användningen.
Studier som forskarna hänvisar till pekar på att en betydande andel tonåringar använder AI-baserade samtal för social interaktion.
Vissa uppger att de upplever dessa samtal som mer tillfredsställande än kontakt med andra människor.
Risk för nya band
Forskarna menar att utvecklingen kan få långtgående konsekvenser.
De varnar för att unga riskerar att utveckla stark emotionell anknytning till system som saknar verklig empati och mänsklig förståelse.
”Vi kan bevittna en generation som lär sig att skapa känslomässiga band med entiteter som saknar mänskliga förmågor till empati, omsorg och relationell inställning”, skriver forskarna enligt El Economista.
Mot den bakgrunden föreslår de att problematisk användning av AI-chattar bör ses som en möjlig riskfaktor vid bedömning av psykisk ohälsa.
Tidiga observationer
Forskarna understryker samtidigt att det i nuläget handlar om tidiga observationer och kliniska resonemang, snarare än långsiktiga studier som tydligt fastslår orsakssamband.
De betonar därför behovet av vidare forskning för att bättre förstå hur interaktioner mellan människor och AI påverkar psykisk hälsa över tid.
Råd till vården
I praktiken rekommenderas vårdpersonal att varsamt fråga patienter om deras användning av AI-chattar, särskilt under perioder som helger och högtider då ensamheten ofta fördjupas.
Vid behov bör mer detaljerade frågor ställas för att upptäcka tecken på tvångsmässigt bruk eller stark emotionell anknytning.
Kräver mer forskning
Samtidigt framhåller forskarna att AI-teknik också kan ha positiva effekter, exempelvis genom att öka tillgängligheten till stöd för personer som annars har svårt att få hjälp.
Men de efterlyser tydligare riktlinjer och mer empirisk forskning som sätter långsiktigt välbefinnande före kortsiktiga engagemangsmått.
Källa: El Economista
