Mimmo Wiestål Fischetti
Carl Bildt varnar för att USA är på väg att trappa upp trycket på Danmark och Grönland – och att det kan ske snabbt. Enligt den tidigare svenska stats- och utrikesministern handlar det inte i första hand om militärt våld, utan om ett hårdare maktspråk och politiska och ekonomiska påtryckningar som kan skaka både Nato och den internationella rättsordningen.
– Jag tror att de kommer göra ett försök till detta inom loppet av sex månader, säger Bildt i en intervju med TV4 Nyheterna.
Från ”otänkbart” till politiskt möjligt
USA:s allt mer offensiva uttalanden om Grönland har förändrat spelplanen. Frågan har, enligt Bildt, förflyttats från att vara ett udda utspel till något som plötsligt måste tas på fullt allvar.
På TV4 säger han att Washington – och Donald Trump – kan komma att använda ”hela verktygslådan” för att påverka Danmark i riktning mot ett amerikanskt övertagande.
Budskapet är tydligt: USA har många sätt att sätta press utan att avfyra ett enda skott.
”Makt, absolut” – Bildt ser hårda påtryckningar framför sig
Carl Bildt tror att militärt våld inte är det mest sannolika första steget. Men han utesluter inte att hotet om militär styrka kan ligga som en skugga över processen.
– Makt, absolut. De kommer att tala maktspråk gentemot Danmark på ett eller annat sätt, säger han till TV4 Nyheterna.
I stället pekar han på en kombination av hårda verktyg: politiska påtryckningar, ekonomiska lockelser och försök att påverka opinionen på Grönland.
”Vad gör man sen?” – Bildt ifrågasätter planen
I teorin skulle USA kunna använda militär makt även mot ett Nato-land. Bildt konstaterar att en landstigning i Nuuk inte vore ett stort militärt problem – men han ser ett enormt politiskt och praktiskt frågetecken efteråt.
– Men vad gör man sen? Ska man skicka hem den danska polisen? Betala för Grönland? Arrestera det grönländska parlamentet? säger han i TV4-intervjun.
Hans poäng: även om militär styrka är möjlig, är konsekvenserna så explosiva att det är svårt att se en fungerande fortsättning.
Ett avtal från 1951 gör läget ännu mer laddat
En detalj gör situationen extra anmärkningsvärd, enligt Bildt: USA har redan långtgående rättigheter på Grönland.
Den amerikanska närvaron regleras av försvarsavtalet från 1951 mellan Danmark och USA, som fortfarande gäller. Avtalet ger USA rätt till omfattande militär verksamhet och tillträde på Grönland inom ramen för försvaret, enligt Danmarks utrikesministerium och Lex.dk. Själva avtalsdokumentet finns också publicerat via Folketinget.
Bildt menar att det är talande att USA inte redan kraftigt förstärkt sin militära närvaro – eftersom den amerikanska militären, enligt honom, inte upplever ett akut säkerhetshot i området.
Bildt: Trumps ”bevis” saknar stöd
Enligt Bildt bygger Trumps fixering vid Grönland mycket på presidentens egen världsbild: att ön hör hemma i USA:s intressesfär.
Han pekar också på att Trumps påståenden om ryska och kinesiska fartyg i grönländska vatten inte har stöd.
– Han är den enda som har sett dem. Men det är han som bestämmer, säger Bildt till TV4.
Grönland i mitten – ett litet samhälle i stormaktspolitiken
Mitt i dragkampen finns Grönland, med drygt 56 500 invånare enligt Grönlands officiella statistik, Statistics Greenland.
Bildt beskriver ön som ett litet och sårbart samhälle, där ekonomin i hög grad är kopplad till Danmark – och där stabilitet blir en säkerhetsfråga i sig.
– De behöver stabilitet och en trygg hamn. För överskådlig tid är den hamnen Danmark, säger han i TV4 Nyheterna.
Ett test för Nato – och för västvärldens spelregler
Bildts varning handlar i grunden om mer än Grönland. Om USA börjar pressa ett allierat land med hårda medel riskerar det, enligt hans resonemang, att bli ett test för hela Nato-samarbetet och för idén om att gränser och suveränitet inte kan flyttas genom maktpolitik.
Och Bildt tror att prövningen kan komma snart.
– Inom loppet av sex månader, säger han.
