Ida Hansson
Regeringen närmar sig ett nytt beslut om användningen av kontanter i Sverige, där kontanter blir alltmer ovanliga i det svenska samhället.
Mellan 2010 och 2020 minskade användningen av kontanter från cirka 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.
Digitala betalmedel konkurrerar ut mynt och sedlar, som nu huvudsakligen används för små betalningar och av äldre personer.
Diskussionen om kontanternas framtid i Sverige har varit intensiv.
Riksbanken har krävt att regeringen säkerställer möjligheten till fortsatta betalningar med fysiska pengar, särskilt med tanke på att en mindre del av befolkningen saknar tillgång till digitala betalsätt och därför måste använda kontanter.
Betalningsutredningen, i sitt slutbetänkande ”Staten och Betalningarna,” har också rekommenderat att granska kontanternas roll och tillgången till kontanttjänster.
Regeringen stöder detta och inleder ytterligare en utredning om kontanter, som förväntas vara klar 2024.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) betonar vikten av att snabbt granska möjligheten att betala kontant för vissa varor, särskilt med tanke på grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt.
Han meddelar att en översyn ska vara färdig senast år 2025 för att säkerställa att människor har fortsatt tillgång till kontanttjänster.
Rekommendationen framhäver att översynen särskilt bör inkludera möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor.
Läkemedel, livsmedel och drivmedel nämns som tre exempel. Finansmarknadsministern påpekar även vikten av att granska frågan ur ett beredskapsperspektiv.
Anna Kinberg Batra, som ledde Betalningsutredningen, har tidigare betonat att lagstiftning kan krävas för att säkra kontanter som betalmedel i framtiden. Det rapporterar Dagens Nyheter.
Hon pekar på sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som utgör samhällskritisk infrastruktur.
