Fabriker stannar och lagren töms – Europas industri pressas av Kina

Elbilsmotorer, flygplanskomponenter och försvarsteknik – alla är beroende av en enda källa: Kina. Med omkring 90 procent av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller kontrollerar landet ett geopolitiskt känsligt flöde av material som är avgörande för Europas högteknologiska industri.

När Kina i april införde exportrestriktioner på dessa metaller och vissa typer av magneter fick det omedelbara konsekvenser. Enligt CLEPA, den europeiska organisationen för bilkomponenttillverkare, har flera fabriker redan tvingats stoppa delar av sin produktion på grund av att lagren tagit slut, rapporterar Carup.

Än så länge har endast en fjärdedel av europeiska ansökningar om exporttillstånd godkänts, och många avslag har motiverats med formalia. Resultatet: växande oro bland fordonstillverkare och politiker.

– Vi måste minska vårt beroende av alla länder, särskilt sådana som Kina där vi är mer än 100 procent beroende, säger EU:s industrikommissionär Stéphane Séjourné till Reuters.

Företag som Mercedes-Benz uppger att deras produktion ännu inte påverkats direkt, men att samtal pågår med leverantörer om att bygga upp egna säkerhetslager. BMW rapporterar fortsatt normal drift i fabrikerna, men bekräftar att leverantörskedjan är delvis påverkad.

Svenska Autoliv, världsledande inom säkerhetskomponenter, uppger att produktionen är opåverkad – men har ändå tillsatt en särskild arbetsgrupp för att bevaka utvecklingen.

Enligt Wolfgang Weber, vd för tyska branschorganisationen ZVEI, har vissa företag har bara material för några veckors produktion.

För att minska beroendet söker vissa tillverkare nya vägar. BMW har börjat använda elbilar med motorer utan magneter – ett dyrt och ännu opraktiskt alternativ. Dessutom behövs sällsynta metaller fortfarande i komponenter som vindrutetorkare och fönsterhissar.