Till synes harmlös vana vid matbordet kan leda till njursjukdom

En brittisk studie visar att personer som alltid tillsätter salt till sin mat löper en betydligt högre risk att utveckla kronisk njursjukdom. Studien, som publicerades i JAMA Network Open, bekräftar att ett högt saltintag kan skada njurarna.

I början av undersökningen fick deltagarna uppge hur ofta de tillsatte extra salt, oavsett hur salt maten redan var. De som alltid saltade extra hade 11 procent högre risk att utveckla njursjukdom, medan de som ofta saltade maten hade 7 procent högre risk jämfört med dem som sällan eller aldrig tillsatte salt.

Studien omfattade data från nästan 470 000 personer i Storbritannien, med en genomsnittsålder på 56 år, under en uppföljningstid på 12 år. Under denna period utvecklade 22 000 deltagare kronisk njursjukdom.

Många får i sig för mycket salt

Rekommendationen är att hålla saltintaget under 5 gram per dag, men enligt experter är överdrivet saltintag en stor folkhälsoutmaning i många länder.

– Många får särskilt i sig salt från spannmålsprodukter, ost och charkprodukter – och generellt från färdigmat, förklarade specialforskare Niina Kaartinen vid det finska institutet för hälsa och välfärd (THL) enligt IS.

Hon påpekade att det kan vara svårt att uppskatta saltmängden vid matlagning hemma, särskilt när man använder ingredienser som redan innehåller salt, till exempel färdiga såser, och sedan tillsätter mer.

Saltets skadliga effekter

Det finska njur- och leverförbundet varnar för att högt saltintag belastar njurar, hjärta och blodkärl. För mycket salt leder till vätskeansamling i kroppen och högt blodtryck – som i sin tur skadar njurarna.

– Högt blodtryck är njurarnas fiende nummer ett, säger överläkare Maarit Wuorela vid Njursjukhuset på Åbo universitetscentralsjukhus.

Även en lätt blodtrycksförhöjning kan påskynda utvecklingen av njursjukdom.

Många ovetande om sjukdomen

Vid kronisk njursjukdom försämras njurarnas funktion, vilket leder till ansamling av slaggprodukter och vätska i kroppen. Enligt njur- och leverförbundet är det många som har sjukdomen utan att veta om det, eftersom symtomen ofta är obefintliga i början.

När sjukdomen fortskrider kan symtomen vara trötthet, försämrad ork, muskelkramper, rastlösa ben och svullnad. Risken är högre för personer med diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, övervikt, ärftliga njurproblem eller tidigare akut njurskada.

Kronisk njursjukdom kan enkelt diagnostiseras med blod- och urinprov.

– Personer i riskgruppen bör kontakta sin läkare eller vårdcentral och be om prover som mäter njurfunktionen, säger njurspecialist Maarit Heinimäki från Njur- och leverförbundet i ett pressmeddelande.

Professor Patrik Finne, specialist i nefrologi, har tidigare betonat vikten av tidig upptäckt:
– Det är viktigt att upptäcka njursjukdom tidigt, eftersom prognosen kan förbättras avsevärt med livsstilsförändringar och medicinering.