Undvik semesterfällorna – fem beteenden som sabbar din återhämtning

Aktivt slappande slår ren passivitet

Efter en intensiv termin är det lätt att tänka att total vila är den bästa medicinen. Men enligt Jonas Hjalmar Blom visar semesterforskning något annat, skriver hälsosajten MåBra. 

– Inom semesterforskningen skiljer man på en aktiv och passiv ledighet. En mer aktiv semester är kopplat till högre välbefinnande, både under och efter ledigheten, än en passiv semester. Det handlar om att vara socialt aktiv med familj, vänner och bekanta, att vara kreativt aktiv och skapa något eller att vara fysiskt aktiv med rörelse i vardagen, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog och doktorand i psykologi som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid” (Bazar förlag).

En aktiv ledighet betyder inte träningsläger eller kravfyllda projekt. Det handlar snarare om sånt som ger energi: en promenad i naturen, en fikastund med vänner, att pyssla i trädgården eller bygga sandslott med barnen. Det viktiga är variation – inte prestatio, enligt MåBra. 

Fälla 1: Att låta hela semestern bli en soffmaraton

Första dagarna av äkta “ingenting” kan vara precis vad kroppen behöver. Men om hela ledigheten ser ut så riskerar välmåendet att sjunka.

– Ett extremt exempel: Om du tänker att hela semestern ska gå ut på att sova till klockan 12 på dagen, mikra en färdig paj till middag och titta på tv hela kvällarna så kommer det inte vara särskilt välgörande. Försök få in sådant som både kropp och själ mår bra av. Det ska inte vara någonting prestationsinriktat eller krävande utan saker som bara är härliga att göra, säger han.

Poängen är balans. Du kan absolut ha lata dagar – men se upp så att de inte blir normen.

Fälla 2: När ledigheten blir ett stressprojekt

Många går in i semestern med mål att “hinna allt”: resa, fixa hemma, träffa alla man saknat och maximera varje dag. Resultatet kan bli att sommaren känns mer pressad än jobbet.

– Många faller i den fällan. ”Jamen nu har vi de här fyra veckorna på sommaren. Då måste allt hända. Vi ska göra en utlandssemester, ta hand om sommarhuset, vara med de här kompisarna och barnen ska få åka på läger.” Man ska hinna med allt på samma gång. Det blir ju inte bra, för någon, säger Jonas Hjalmar Blom.

Hans råd är krasst men befriande: välj. Du kan inte göra allt, och återhämtning kräver att du prioriterar bort. Om sommaren fylls till brädden blir den bara ett nytt schema att leva upp till.

Fälla 3: “Jag ska bara…” – och plötsligt jobbar du igen

För att semestern ska fungera behöver hjärnan få släppa jobbet helt. Men med mejl i fickan och arbetsappar i mobilen är det lätt att halka dit.

Blom menar att du ibland måste bygga bort frestelsen: lämna datorn på kontoret, logga ut från jobbmejlen och gör det svårt att “bara kolla en grej”. Den lilla kontrollen tenderar att svälla.

– Min erfarenhet är att man lätt lurar sig själv. ”Jag ska bara kolla ett litet mejl och rensa mejlkorgen lite”, och sen så sitter man där i flera timmar och jobbar. Då blir det också svårare att inte gå runt och tänka på jobbet. När ingen säger åt en när man är färdig så behöver man sätta tydliga gränser själv. Det mår man bra av, att hitta en balans.

Fälla 4: Att gå in i ledigheten på högvarv

Om du springer in i semestern med stress i kroppen tar det längre tid innan du faktiskt varvar ner. Därför kan en mjukare övergång hjälpa – om jobbet tillåter.

Blom föreslår att sista arbetsveckan hålls så lugn som möjligt: färre tunga deadlines, längre pauser, kanske kortare dagar. På samma sätt kan första veckan tillbaka få vara lite snällare, så att omställningen inte blir en chock.

– Man kanske kan fokusera på mindre krävande uppgifter, ta längre luncher eller gå hem tidigare under sista veckan på jobbet? Så att man slipper jobba ända in i kaklet så att säga. Är man uppvarvad när man äntrar semestern naggar man på sin egen lediga tid med att varva ner i stället för att kunna njuta. Om möjligt tycker jag att man borde ge sig själv en lugnare sista och första arbetsvecka i present efter en arbetsam termin, säger han.

Fälla 5: Att tro att seg tid ger fler minnen

Det låter logiskt: om semestern känns långsam borde den också kännas längre i efterhand. Men minnet fungerar tvärtom, enligt Blom. Tråkiga dagar flyter ihop – roliga dagar fastnar.

– Fyller du i stället sommaren med en variation av händelser, du kanske är på olika platser och träffar olika människor, utan att det för den sakens skull blir en börda eller stress, så kommer det kännas som att sommaren var händelserik och den kommer att ta upp mer plats i minnet. Då kommer det upplevas som att den varade längre än när du satt på stubben, säger han.

Det betyder inte att du ska jaga upplevelser. Men lite omväxling – i lagom dos – gör ofta semesterkänslan större både nu och sen.

Så får du en ledighet som faktiskt återhämtar

Kärnan i psykologens råd är enkel: bygg en semester som är snäll mot dig, inte en som du måste “lyckas med”, skriver MåBra. Lata stunder behövs, men de mår bäst ihop med socialt umgänge, rörelse och små saker som gör dig glad. Välj bort det som stressar, stäng ute jobbet och ge dig själv tid att både landa och starta mjukt.

Då ökar chansen att du kommer tillbaka med mer än bara sol på näsan – du kommer tillbaka med energi.