Ida Hansson
Ett nytt år väcker samma tanke hos många. Nu ska det bli annorlunda. Nya mål sätts, gamla lämnas bakom.
Ändå vet de flesta hur det brukar sluta. Så varför gör vi om det, år efter år?
Nya starter lockar
Hjärnan dras starkt till nya början.
Ett årsskifte, en födelsedag eller en ny termin känns som en tydlig nollställning.
Psykologer beskriver enligt HuffPost detta som ett sätt att mentalt skilja det som varit från det som kan bli. Misslyckanden hamnar bakom oss. Möjligheterna ligger framför.
Den känslan skapar energi. Och hopp. Det räcker ofta för att vi ska vilja börja om.
Belöning direkt
Att sätta mål ger effekt direkt, redan innan något har förändrats. Bara tanken på en bättre version av sig själv kan höja humöret.
Enligt terapeuter aktiveras hjärnans belöningssystem när vi föreställer oss framtida framgång. Det ger en kort motivationskick.
I en osäker tid kan löften också skapa en känsla av kontroll. Något går i alla fall att påverka.
Därför tar det stopp
Problemen kommer senare. Många tänker i svart eller vitt.
Antingen lyckas man fullt ut, eller så har man misslyckats.
Missar man ett träningspass eller tappar en rutin en vecka är det lätt att ge upp helt. Då försvinner motivationen snabbt.
När den första entusiasmen lagt sig krävs struktur och mening. Utan det börjar målen kännas som måsten snarare än val.
Så håller du längre
Experter råder till eftertanke innan nya löften sätts. Vad har fungerat tidigare? Vad har stått i vägen?
Mål som kopplas till personliga värderingar är lättare att hålla fast vid än mål som bara handlar om prestation.
Små steg spelar också roll. Väldigt små. De bygger förtroende för den egna förmågan och gör det lättare att fortsätta.
Och om du tappar fart? Justera. Börja om. Ett snedsteg behöver inte betyda slutet.
Källa: HuffPost
