Kenneth Glad
Historieböcker beskriver ofta den antika världen som en plats präglad av strikta traditioner. Det är lätt att föreställa sig att stora religiösa ceremonier förblev oförändrade under århundraden. Men en närmare undersökning av en tragisk offerritual i bergen ger en annan bild.
Inkaimperiet genomförde en brutal barnofferritual som kallades capacocha. Härskarna kunde beordra denna heliga ceremoni för att återställa den kosmiska ordningen under perioder av svår torka.
Präster förde utvalda pojkar och flickor till iskalla bergstoppar i Anderna, där de lämnades att dö av kyla. Barnen hämtades från olika delar av det vidsträckta riket, och deras familjer kunde betrakta offringen som en stor ära eftersom barnen ansågs bli gudomliga budbärare.
Forskare har länge känt till att barnen fick berusande ämnen före offringen, enligt HistorieNet. En ny analys, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antiquity, visar nu att olika kombinationer av sinnespåverkande substanser kan ha använts för att förbereda dem.
Kemiska spår i isen
Forskarna undersökte kvarlevorna av åtta barn som påträffats på högt belägna vulkantoppar i Peru och Argentina, bland annat vid berget Llullaillaco. På höjder över 6 000 meter har det kalla och torra klimatet bidragit till att bevara kropparna som naturliga mumier under århundraden.
Genom att analysera välbevarade prover av hår och naglar kunde forskarna undersöka vilka ämnen barnen hade fått i sig. Eftersom hår växer successivt kan olika delar av hårstråna ge ledtrådar om intaget under de sista veckorna i livet.
Hos samtliga åtta barn upptäcktes spår av kokain, medan fyra av dem även uppvisade tecken på alkoholintag. Resultaten tyder på att de två substanserna i vissa fall användes tillsammans.
Droger som kunde lugna barnen
Kokainet kom sannolikt från kokablad som barnen tuggade och ibland förvarade som klumpar i kinderna. Prästerna kan ha gett dem bladen för att lindra besvär med höjdsjuka under den ansträngande vandringen uppför bergen.
Alkoholen antas ha kommit från chicha, en traditionell jäst dryck gjord på majs. Drycken användes vid religiösa ceremonier och kan även ha haft en lugnande effekt på barnen.
En av de undersökta mumierna var en 14-årig flicka vid namn Juanita, som hittades på berget Ampato. I hennes naglar upptäckte forskarna harmin, ett ämne som förekommer i en tropisk lian som används för att framställa den hallucinogena drycken ayahuasca.
Harmin kan påverka kroppens serotoninsystem. Forskarna misstänker därför att växten kan ha använts för att lugna flickan inför offringen.
Lokala bergsgudar påverkade ritualerna
De kemiska analyserna tyder på att barnoffren inte genomfördes på exakt samma sätt i hela det vidsträckta inkariket. Bergsgudarna tillskrevs olika kön och särskilda krav, vilket kan ha påverkat hur prästerna förberedde offren.
Olika regioner verkar därmed ha följt delvis skilda religiösa traditioner. Genom att låta lokala orakel behålla sina växtbaserade sedvänjor kan härskarna i Cusco ha underlättat införlivandet av erövrade områden och samtidigt stärkt sin politiska kontroll över avlägsna samhällen.
I ett uttalande förklarade studiens huvudförfattare Dagmara Socha den kulturella betydelsen av de nya fynden. ”Vad vi ser är att capacocha inte var en enda, standardiserad ritual; inkafolket verkar i stället ha anpassat den till olika kulter och lokala religiösa traditioner”, sade Socha.
