Att föra små samtal med sig själv när ingen annan är i närheten är betydligt vanligare än många vill erkänna.
Just nu läser andra
Det kan handla om att resonera högt, upprepa något man ska komma ihåg eller sätta ord på tankar som annars snurrar runt i huvudet.
Trots att vissa fortfarande ser beteendet som märkligt, pekar psykologisk forskning på att det ofta fyller en viktig funktion.
Självprat som mental motor
Psykologer menar att självprat hjälper hjärnan att sortera information, fatta beslut och hålla fokus.
Flera studier visar att människor som sätter ord på sina tankar kan bli bättre på både minne och problemlösning. Att höra sina egna ord kan fungera som en mental genväg – hjärnan får tydligare signaler om vad som är viktigt just nu.
Forskaren Gary Lupyan vid University of Wisconsin har i sin forskning sett hur personer som namnger saker högt snabbare hittar och identifierar dem.
Läs också
Enligt honom förstärker språket minnesspår och gör information lättare att plocka fram.
Ett verktyg för fokus och motivation
Andra forskare, däribland den amerikanska psykologen Laura E. Berk, beskriver självprat som ett verktyg som följer oss genom hela livet.
Det försvinner inte efter barndomen, utan förändrar snarare form.
Hos vuxna kan självprat bidra till bättre självreglering, tydligare mål och ökad uthållighet – särskilt i pressade eller krävande situationer. Många använder det för att lugna sig, peppa sig själva eller strukturera nästa steg i en uppgift.
När självpratet kan bli ett problem
Samtidigt betonar experter att sammanhanget är avgörande. Att prata med sig själv är i sig inget tecken på psykisk ohälsa.
Läs också
Däremot kan det bli problematiskt om beteendet kombineras med andra symtom, som hallucinationer, starka vanföreställningar eller tydliga personlighetsförändringar.
Ett annat varningstecken är när den inre dialogen nästan uteslutande är negativ.
Ett ständigt självnedvärderande språk kan bidra till stress, ångest och sänkt självkänsla.
En vardagsvana med oväntad kraft
I sin grundform är självprat en naturlig del av hur människor tänker och bearbetar världen. För många är det ett sätt att förstå sig själva bättre, hålla fokus och navigera genom vardagens krav.
När det används på ett konstruktivt sätt kan det vara ett tecken på både självinsikt och mental styrka – snarare än något att skämmas för.
Läs också
Källa: El Economista